Herr talman! Jag vill först yrka bifall till
reservationerna 1 och 2 och i övrigt till utskottets
hemställan. Sedan någonting om den debatt som här
har förevarit.
Kenneth Attefors nämnde en summa pengar som vi
lånade varje dag för att betala våra löner. Jag måste
säga att jag inte har märkt det ännu. Jag får gå in
på min kammare och kolla om det finns mindre mal
och mer sedlar än det har varit tidigare.
Jarl Lander talade om SJ Gods och hur viktigt det
var att man fick ta över en del gods på järnväg,
framför allt av miljöskäl. Han nämnde då att
systemtågen gav vinster för att bära de andra
förlusterna. Om jag inte är fel underrättad, Jarl
Lander, går i dag SJ:s godstrafik fortfarande totalt
sett med en kraftig förlust. Enligt ett TT-
meddelande från april månad höjde man sina taxor
för godset fr.o.m. i söndags, den 1 maj, med 15 %.
Det vittnar inte om att ekonomin är särskilt stabil.
Herr talman! De fyra partier som ingår i den
borgerliga regeringen har i grunden uppfattningen
att man skall ha en ökad avreglering där det är
möjligt, ett större mått av valfrihet och mindre
byråkrati. Det var ett parti, som kom in i riksdagen
hösten 1991, som åtminstone verbalt talat högt om
dessa ting. Det har det gjort mer än någon av de
andra fyra partier jag nämnde.
Socialdemokraterna vill däremot behålla monopolet
i stor omfattning, även om det under senare tid har
skett en viss förbättring. Om man för 15 år sedan
nämnde orden valfrihet, mindre byråkrati, ökad
avreglering, var det som att svära i kyrkan. I dag
har även Socialdemokraterna accepterat en stor del
av detta, och det skall de ha heder för.
Vi har under de senaste åren avreglerat flyget,
busstrafiken inom länen, taxi, Posten, Televerket,
och nu i dag är det dags för järnvägen. Att vi gör
detta beror på -- det är det enda man hör i
smygpropagandan på gator och torg, och ibland
även här i kammaren man och man emellan -- att vi
vill gynna de besuttna och de rika företagarna.
En ökad fri konkurrens innebär för de enskilda
människorna att de varor de kan köpa och de
tjänster de önskar erhålla blir billigare. Det är
bevisat sedan lång tid tillbaka att så är fallet.
Herr talman! Även om nu majoriteten i utskottet är
kritisk mot avregleringen medverkar man i någon
mån själv till den -- man vill ju att en utredning skall
överväga om vi skall låta länstrafikföretagen
konkurrera i upphandling även på stomnätet. Man
vill också att godset fritt skall kunna trafikeras på
länstrafikjärnvägarna. Vem som har ställt det
kravet vet jag inte -- det är i alla fall inga tågföretag;
det är ingen som är intresserad av att köra någon
kilometer med godsvagn och sedan lämna över till
SJ.
Det är konstigt att man angriper propositionen för
att den innebär ökad byråkrati. Om det nu mot
förmodan skulle finnas någon intressent som vill
fritt trafikera någon länstrafikjärnväg med
godsvagnar måste det väl ändå till någon myndighet
som bestämmer när, hur och var man kan köra,
precis som den inspektion som skall fördela spåren
och tågen?
Herr talman! Det har här talats mycket om en
utökad byråkrati. Jag vill bestämt understryka att
jag inte är någon anhängare av en utökad byråkrati.
Men när jag har kontrollerat vilken numerär den
här mycket omtalade byråkratin får har jag från
flera håll fått samma entydiga svar; det rör sig om
lika många personer som jag har fingrar på ena
handen -- det är alltså fem personer. Man kallar det
för en våldsam ökning av byråkratin att vi på ett
område utökar det stora antal byråkrater som vi har
i Sverige med fem personer! Det tycker jag borde
vara försumbart. Även ni andra som vill att det
skall vara fritt att trafikera länsjärnvägarna med
godsvagnar måste ju vilja ha någon myndighet som
bestämmer. Ingen skall inbilla mig att de som skall
konkurrera om godsvagnarna själva alltid kan
komma överens. Någon opartisk måste fatta
besluten.
Det är helt klart att det inom EG i dag inte finns
några tvingande bestämmelser som säger att man
har rätt att köra in i andra länder med sina tåg, men
det ligger i EG:s intentioner att man vill göra så
framöver. Om det någon gång i framtiden blir så
kan vi i Sverige förvisso förhandla oss fram till
säravtal som säger att vi känner oss tvingade att
acceptera att utländska företag trafikerar det
svenska stomjärnvägsnätet men att inga svenska
företag får göra det. Herr talman! Vad händer om
Deutsches Bundesbahn i en sådan situation köper
BK-Tåg? Det skulle vara intressant att få svar på
den frågan.
Det är uppenbart att SJ -- precis som alla andra
företag, både de som har monopol och de som inte
har det -- mår bäst av konkurrens. Jag skall ta ett
exempel på hur mycket konkurrensen kan inverka
positivt för konsumenterna. Jag är säker på att de i
utskottet har hört det här exemplet men kanske inte
alla andra, och framför allt kanske det är bra för
protokollet.
När det stod klart att man skulle kunna konkurrera
på länsjärnvägarna lämnade SJ in ett anbud som låg
på vad vi kan kalla index 100. Fyra år senare
lämnade SJ in samma anbud -- samma antal vagnar,
samma turtäthet -- och priset var då nere i index 58.
Det visar att där finns pengar att hämta. Vi har
också hört från flera talare här i dag att både
skattebetalarna och de som åker med tågen tjänar
på att trafikföretagen får konkurrera fritt.
Sedan måste jag nog säga att det är viktigt att någon
snart börjar styra SJ. SJ har faktiskt i flera fall
uppträtt på ett sätt som icke har varit korrekt
gentemot sina konkurrenter. Många
tågoperatörer -- som alltså är fristående från SJ --
som har vunnit anbudstävlingar har talat om för oss
att SJ ibland ''sabbar'' trafikledningen på ett sätt
som inte alltid kan skyllas på tekniska
omständigheter.
Vi vet också att ett trafikföretag vid Inlandsbanan
ville låna SJ-vagnar över lördagar och söndagar och
köra turister upp till fjällen -- och betala för det
naturligtvis. SJ sade nej. I stället lät man vagnarna
stå i vinteride. Det kom inte in en enda krona på
dem. Det finns, herr talman, många sådana
argument för att SJ behöver ha någon som
övervakar sig.
Redan i dag finns det vissa begränsningar när det
gäller möjligheterna att bedriva långväga busstrafik
i Sverige. Jag skall villigt erkänna att den
bestämmelse som gäller och som dagens regering
står bakom är för litet liberal enligt mitt sätt att se.
Det är inte rimligt att jag skall tvingas åka tåg om
jag skall åka 60 mil eller mer. Vill jag hellre skaka
fram i buss -- höll jag på att säga, men med dagens
bussar handlar det inte om att skaka fram -- skall
jag få göra det. Det vill många ungdomar och
många människor i små ekonomiska
omständigheter. De får i stort sett inte lov att göra
det, de har inte tillgång till detta, därför att vi skall
skydda SJ!
Om det finns bussföretag som uppfyller kraven på
trafiksäkerhet och annat skall inte vi här i
kammaren säga: Nej, du får inte köra trots att det
är billigare för konsumenten. Jag har mycket svårt
att förstå denna tingens ordning, trots att min egen
regering står bakom den inställningen.
Till sist, herr talman, skall jag sluta med någonting
som inte är riktigt trevligt. När vi har behandlat en
lokal fråga här i kammaren har jag tyvärr alltför
många gånger sett hur ledamöter från ett visst parti
har pekat ut övriga ledamöter på länsbänken och
sagt: Rösta nu på det här förslaget, så kan ni se era
väljare i ansiktet när ni kommer hem med tåg, flyg
eller båt över lördag och söndag! Jag tycker det är
ett uselt sätt att argumentera.
Visst skall vi som ledamöter av Sveriges riksdag
företräda och föra fram de intressen som är viktiga
för vår region, men det är min bestämda
uppfattning att jag står här i första hand för att
kunna fatta beslut så att det här landet totalt kan
fungera. Men jag skall ändå nu försöka göra något
liknande utan att göra någon ledsen.
Kenneth Attefors, hur ni i Ny demokrati röstar vid
den kommande voteringen är ju er sak. Ni får bli
dömda eller berömda för ert ställningstagande.
Baserat på vad jag nu vet tror jag att ni kommer att
rösta med socialdemokraterna. I och med det vill ni
cementera ett monopol. Ni kan väl bortse från vad
jag tycker, men det kan inte vara helt oväsentligt att
det finns en del människor utanför huset som
antingen har röstat på er eller sympatiserar med en
del av era tankegångar och er politik.
Statsrådet Odell läste ur ert partiprogram. Där står
det att alla monopol skall skrotas; det fanns icke ett
enda undantag. Kenneth Attefors pratar sedan om
att detta skall ske med sunt förnuft. Jag menar att
det inte finns något skäl för att inte avreglera
Statens järnvägar. Ni röstar själva, men om jag var
nydemokrat och skulle stå på ett torgmöte i augusti
eller september skulle jag måhända ha svårt att
förklara varför jag röstade med
socialdemokraterna och kommunisterna i denna
fråga.