Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation 2.
När det gäller ökat föräldrainflytande över ut-
vecklingsstörda barns skolgång slår utskottet fast
följande på s. 6: Utgångspunkten vid beslut om barns
placering i viss skolform måste vara barnets bästa.
Föräldrarna har huvudansvaret för barnets utveckling
och fostran och känner väl sitt barns totala situation.
Föräldrarna bör därför vara de som har de främsta
förutsättningarna att kunna agera utifrån barnets bästa.
Samtidigt är det naturligt att skolhuvudmannen är
angelägen om att barnet går i den skolform som skol-
huvudmannen bedömer vara bäst för barnet. Beslut
om skolform bör normalt kunna tas av föräldrar och
skolhuvudman tillsammans.
Det är ett mycket viktigt stycke i betänkandet.
Centern anser att det är positivt att man har siktet
inställt på ett ökat föräldrainflytande när det gäller de
utvecklingsstörda barnen och deras skolgång. Det
som vi har svårt att förstå är att försöksverksamheten
enbart skall gälla att föräldrar får rätt att avgöra om
deras barn skall tas emot i grundskolan eller i särsko-
lan.
Detta gäller inte minst med tanke på att riksdagen
år 1994 begärde en översyn av reglerna och ansåg att
översynen borde syfta till att föräldrarna i princip får
det slutliga avgörandet när det varit omöjligt att nå
fram till ett gemensamt ställningstagande i vad gäller
valet mellan grundskola och särskola samt inom
särskolan.
Vi i Centern anser att föräldrar också borde få rätt
att välja inom förskolan. Varför redan nu förutsätta att
det inte skulle fungera? Det är viktigt att myndigför-
klara föräldrar som föräldrar. Utskottet skriver att
föräldrarna har huvudansvaret för sina barn, givetvis
med stöd av expertis när så behövs, vilket säkert är
nödvändigt när det rör sig om utvecklingsstörda barn.
Men om man inte som förälder är fullt tilltrodd,
hur skall man då kunna ta huvudansvaret? När denna
försöksverksamhet nu genomförs borde det göras fullt
ut. Sedan skall den försöksverksamheten i vanlig
ordning utvärderas.