Herr talman! Det är bara att konstatera att den
statliga prospekteringspolitik som drevs under 70-
och 80-talen, till mycket höga kostnader för skattebe-
talarna, nästan inte gav några nya gruvor eller nya
gruvjobb. De liberaliseringar av gruvlagen som gjor-
des, med kronandelens avskaffande och inmutnings-
systemets förändringar, har ju lett till betydande pro-
spekteringar. Även om det sker av både svenska och
utländska prospektörer ger det förutsättningar för nya
gruvor. Som bekant är det inte så lätt att ta gruvor i
Sverige under armen och springa i väg med dem, utan
det blir arbetstillfällen i Sverige, som förhoppningsvis
blir bestående.
När det gäller den ränta och den räntenivå som vi
är ense med Vänsterpartiet om att försöka få ned, är
det trots allt så att den höga räntan i Sverige i väldigt
stor utsträckning skapar ett misstroende mot vår för-
måga att betala våra skulder. Det är alltså den gamla
strama finanspolitiken som måste till, där vi håller
nere statsutgifterna och balanserar budgeten. Det är
det som kan få ned räntan, öka företagandet och in-
vesteringarna och ge nya jobb.
Till sist, herr talman, vill jag säga något om ar-
betsrätten och vad som hände 1991-1994. Självfallet
vill vi förändra arbetsrätten. Vi är mycket ledsna över
den upprivning av den utpräglat småföretagarinrikta-
de förändringen av arbetsrätten som kammaren har
gjort sedan i höstas.
När det gäller vad som hände under mandatperio-
den de tre gångna åren, är det bara att hänvisa till
Aftonbladets löpsedlar våren 1991, om 1 000 jobb
som förlorades per dag, och löpsedlarna våren 1994,
där det konstaterades att man fick ungefär 1 000 nya
riktiga jobb per dag.
Konkurrenskraftig beskattning av företagande, bra
satsningar på teknikutveckling och ett bra företagar-
klimat - det brukar ge jobb, även om det tar tid.