Fru talman! Ledamöter! Jag vill tala om en sak
som på ett helt fantastiskt sätt har negligerats av ut-
skottet, nämligen invandrarnas inverkan på svenskt
näringsliv och framför allt de tendenser som har visat
sig i form av ett ökat småföretagande bland invandra-
re.
Låt mig först och främst säga att den helhetssyn
som krävs för att man skall kunna bedöma svenskt
småföretagande och annat företagande i dag också
innebär att man behöver en total helhetssyn på vad
samhället tjänar på och inte tjänar på. När det gäller
att spara, vilket är ett honnörsord i den här riksdagen,
måste vi därför också titta på vad som är verkliga
kostnader för staten och vad som inte är det.
Låt mig ge några exempel på saker som kostar i en
icke-perfekt värld. Sådana exempel är akutsjukvård
för barn, allergier, som ökar, rening av vatten, sane-
ring av miljöförstörda områden. Oljeutsläpp kostar,
klimatförändringar, som ger följder som onormala
orkaner, torka, osv., kostar. Arbetslösa människor
kostar också.
Detta visar alltså - apropå vad som sades om
Miljöpartiets perfekta värld och celler - att miljövän-
lighet lönar sig i längden. Det gör också ett socialt
ansvar, och det gör också en helhetssyn på svenskt
näringsliv.
Om vi skall karakterisera småföretagande bland
invandrare kan vi plocka ut några små kännetecken.
Ett sådant är att det rör sig om familjeföretagande.
Arbetet sprids ut i familjen, vilket gör att det kan bli
en ganska dålig insyn i löneförhållanden, osv. Det är
konsumtionsvaror och service som man framför allt
ägnar sig åt. Man har dessutom en dålig tillgång till
kapital och en låg trovärdighet hos olika kreditinstitut.
Här vill jag också anknyta till en artikel av mode-
raten Tomas Gür, som har skrivit om etnisk företag-
samhet att det faktiskt lönar sig att vara mindre för-
domsfull. Därför bör bankväsen och kreditinstitut
saneras på fördomar vad gäller den här branschen,
och jag vore tacksam om utskottet kunde ta något
initiativ i den riktningen i framtiden.
Låt oss titta på den potential som invandrare i dag
utgör för svenskt näringsliv. För det första är andelen
högutbildade högre bland invandrare än bland svens-
kar. Det gäller särskilt inom tekniska och naturveten-
skapliga yrken där näringslivet i dag har ett stort be-
hov. Skulle man komplettera denna kompetens med
en enkel entreprenörsutbildning, inte just genom uni-
versitetens institutioner, skulle man skapa en ganska
stor kraft och konkurrensförmåga hos dessa personer.
En annan sak är den åldersfördelning som vi har
bland invandrare. Vi kan t.ex. jämföra och se att
bland svenska medborgare är andelen människor över
64 år 38 % och bland invandrare är den endast 19 %.
Detta är alltså en kurva som visar sig rätt igenom vid
en jämförelse. Det här gör att en entreprenörsutbild-
ning skulle öka den kapacitet som vi faktiskt efterfrå-
gar i samhället i dag.
Sedan handlar det också om människosyn. Där
gäller det att skapa viktiga attitydförändringar, nämli-
gen att invandrare inte bara skall ses som en belast-
ning och tas upp i sociala frågor och arbetsmarknads-
frågor utan även uppmärksammas i näringspolitiken.
Där har vi noterat att regeringen inte har med en enda
utomeuropeisk person i det småföretagarråd som man
har skapat.
Utmarginaliseringen har självfallet kostnader. Ar-
betslösheten bland invandrare är 30-50 %. Det gör att
det egna småföretagandet i högsta grad bör uppmunt-
ras och stödjas genom utbildning. Miljöpartiet vill
inte på något sätt skapa konkurrensfördelar. Vi vill
helt enkelt stödja de delar där man kan göra det utan
att skapa konkurrensnackdelar. Vi vill tvärtom minska
konkurrensnackdelarna.
Det har visat sig att endast 8 % av de invandrare
som har fått starta-eget-bidrag har återvänt till arbets-
förmedlingen efter sex månader. Det måste ses som
ett mycket bra resultat. Det har också visat sig att den
egna arbetsinsatsen bland invandrare i småföretagan-
det är mycket högre än bland svenskar.
Att satsa, att uppmärksamma och att poängtera
nya svenskars roll i svenskt småföretagande är av
yttersta vikt eftersom vi i Miljöpartiet tror att småföre-
tagande och kooperativ är en bra och sund ryggrad i
svensk ekonomi.
Jag är inte nöjd med den formulering och det ut-
rymme som utskottet har gett åt den här frågan. Det
finns en klar orättvisa när det gäller invandrares si-
tuation i fråga om småföretagsamhet jämfört med
naturaliserade svenskar. Då vill jag anknyta till det
jag började med att säga, nämligen misstroendet från
kreditinstituten.
Det finns också en annan aspekt på detta som jag
skulle vilja ta upp litet snabbt. Det är den ekonomiska
brottslighet som ofrivilligt och omedvetet eller frivil-
ligt och medvetet finns i invandrares småföretagande.
Genom misstroende från olika kreditinstitut, genom
svårare förutsättningar, genom att man saknar inves-
teringskapital osv. tvingas invandrare in i en subeko-
nomisk etnisk kultur som är kännetecknande för flera
stora europeiska huvudstäder i dag.
För att undvika detta bör det ligga i samhällets in-
tresse att vidta åtgärder mot det. Jag hoppas att det
kommer mer initiativkraft från utskottet i framtiden.
Jag yrkar inte bifall till reservation 16, men jag vill att
det tas till protokollet att jag i själ och hjärta står
bakom tanken.