Fru talman! De internationella kontakterna och
handelsförbindelserna har varit och är en förutsätt-
ning för tillväxt i den svenska ekonomin och den
höjning av levnadsstandard och välfärd som skett
under hela industrialiseringen av vårt land. Sverige
har som en liten öppen ekonomi med ett stort inter-
nationellt beroende ett starkt intresse av att handels-
förbindelser och andra internationella utbyten kan ske
så obehindrat som möjligt, men samtidigt inom ramen
för ett fungerande system av rättsregler och överens-
kommelser.
Därför är från svensk synpunkt fortsatta förhand-
lingar inom WTO om ytterligare liberaliseringar av
handeln och förbättring av de internationella spelreg-
lerna mycket angelägna. Det är ingen slump att fri-
villiga överenskommelser som syftar till förbättringar
kallas för liberaliseringar.
Även länder och regimer som på intet sätt kan
kallas liberala inser många gånger i praktiken att
förändringar i liberaliserande riktning gynnar också
den egna nationen. Samtidigt skapar också liberalise-
ringar inom handelns område på lång sikt ett tryck på
demokratiseringar i auktoritära och odemokratiska
länder. Liberalisering av världshandeln har varit en
motor för tillväxt i olika länder. Det är de länder som
har varit öppna mot omvärlden som lyckas bäst sett i
ett längre perspektiv.
Det finns i dag en oro främst i i-länderna för att
konkurrens från låglöneländer skall slå ut företag och
jobb i industrivärlden. Men erfarenheterna från vår
egen industrialiseringsprocess visar att vår ökade
öppenhet mot omvärlden ledde till tillväxt och ökad
sysselsättning både i Sverige och de länder vi har
handlat med. Att försöka skydda sig mot omvärlden
med tullar och andra handelshinder kan verka tryggt
på kort sikt, men leder på längre sikt bara till förstel-
ning, sämre standard och lägre sysselsättning.
En liberal marknadsekonomi innebär öppenhet
och snabb spridning av information. Arbetet för en
öppnare handel måste därför fortsätta både för eko-
nomins och demokratins skull. Vi delar därför upp-
fattningen att det behövs en ny WTO-runda med en
bred inriktning.
Handeln med jordbruksprodukter är, som det står i
skrivelsen, en nyckelfråga. Den senaste tidens pro-
blem omkring jordbruksförhandlingarna inom EU
visar på det stora behovet av liberaliseringar även
inom detta område.
Ett expanderande område är tjänstehandeln. Två
tredjedelar av produktionen i Sverige består av tjäns-
ter, medan handeln med tjänster är mindre än handeln
med varor. Det finns ett betydande behov av avregle-
ringar och borttagande av handelshinder för tjänste-
handeln i de kommande förhandlingarna.
Förutom de finansiella tjänsterna är transportsek-
torn ett sådant område. Regeringens skrivelse är för-
hållandevis insiktsfull när det gäller nyttan av ett fritt
varu- och tjänsteutbyte. Man vill i förhandlingarna gå
vidare för att nå en ökad öppenhet för tjänsteutbyte.
Det är bra. Jag skulle önska att samma öppenhet
skulle råda för produktionen av tjänster inom Sverige.
Fru talman! Det är möjligt att de behov av multi-
laterala regler för investeringar som inte kunde lösas i
de MAI-förhandlingar som fördes inom OECD kan
lösas inom WTO. Det är av stor vikt att nå fram till
en överenskommelse som ger stabila ramar för inter-
nationella investeringar och som samtidigt tar hänsyn
till de olika berörda parternas legitima intressen.
Sverige har ett intresse av att frågor om konkur-
rens också beaktas i ett internationellt sammanhang.
Sambandet mellan handel och konkurrens har stude-
rats inom WTO under ett par års tid. Det är bra om
det går att nå multilaterala överenskommelser som
stärker konkurrenspolitiken. Nära kopplat till detta
område är antidumpningsreglerna. Dessa används i
praktiken ofta som handelshinder. Sverige bör i för-
handlingarna eftersträva att möjligheterna att åberopa
antidumpningsklausuler begränsas.
Internationell handel, miljö och arbetsvillkor är ett
mycket kontroversiellt område. Många u-länder
fruktar med detta att de krav på förbättrade arbetsvill-
kor som ställs av i-länder i själva verket är en form av
protektionism. Det är berättigat att fråga varför inte u-
länder skall ha möjligheten att arbeta sig upp ur fat-
tigdom på samma sätt som de nuvarande i-länderna
gjorde under sin industrialiseringsprocess - så också
Sverige. Samtidigt har det visat sig att de krav som
konsumenterna i i-världen ställer på de produkter som
bjuds ut kan vara ett kraftfullt instrument för att via
dessa företag driva fram bättre arbetsvillkor och ut-
bildning i de u-länder där dessa företag är verksam-
ma.
Också den elektroniska handeln växer starkt. Det
är oklart om viktiga handelspolitiska aspekter av
elektronisk handel täcks av nuvarande WTO-regler.
Det är angeläget att det finns ett fungerande regelverk
som inte i onödan hindrar denna handel - däribland
det svenska förbudet mot export av krypteringspro-
gram.
Tvistlösningssystemet inom WTO bör också ses
över. I det s.k. banankriget mellan EU och USA häv-
dar båda parter att man har anpassat sig till WTO:s
regler. Förutom det beklagliga att EU över huvud
taget har givit sig in i något som i praktiken liknar
protektionism, visar detta fall att frågan om hur
WTO:s regler skall efterlevas behöver lösas.
Sverige bör inom EU vara pådrivande när det
gäller liberalisering av handel. Det gäller inte minst
att öppna EU-marknaden för utomstående. Samman-
taget är det oerhört viktigt att den kommande WTO-
rundan kan leda till fortsatta handelsliberaliseringar
till nytta för människorna både i i-länderna och u-
länderna.
Fru talman! Det är synd att vår handelsminister
inte är här i dag. Jag hade velat ställa ett antal frågor.
Jag får vänta med det till något annat sammanhang.
Jag slutar med att yrka bifall till reservation nr 1.
(forts.)
Ajournering
Kammaren beslutade kl. 16.26 på förslag av tal-
mannen att ajournera förhandlingarna till kl. 18.00.
Återupptagna förhandlingar
Förhandlingarna återupptogs kl. 18.00