Fru talman! Sverige har en lång tradition av att
värna frihandelns principer och bekämpa protektio-
nistiska inslag. För ett litet land som vårt, med stort
utrikeshandelsberoende, har detta varit - och kommer
att vara - en oerhört viktig förutsättning för vårt väl-
stånd. Frihandel är likaså en avgörande drivkraft för
den globala ekonomiska utvecklingen - inte minst i
tredje världen.
Men det är viktigt att inte slå sig till ro med dessa
framsteg. Sverige måste hela tiden aktivt driva på för
en friare världshandel och minskad protektionism.
Det är nu dags för en ny förhandlingsrunda i
Världshandelsorganisationen. Skälen till den nya
rundan är följande:
- att förbättra förutsättningarna för tillväxt i värld-
sekonomin
- att ge krisdrabbade länder bättre möjligheter att
återhämta sig
- att motverka nya protektionistiska tendenser
- att minska handelshinder mellan handelsblock
- att effektivisera EG:s inre marknad
- att ge näringslivet bättre möjligheter att sälja sina
produkter på marknader utomlands.
Särskilda ansträngningar kommer från svensk sida
att göras på de områden där EU fört en mer restriktiv
politik än vad Sverige gjort. Det gäller bl.a. områden
som teko och jordbruk. Det handlar om användandet
av handelspolitiska skyddsinstrument. Det handlar
om att motverka användningen av antidumpningsåt-
gärder.
Precis som regeringen tar upp i sin skrivelse är det
viktigt att dagordningen för förhandlingarna blir bred
och omfattande.
Fru talman! Regeringens skrivelse utgör en grund
för en bred och öppen debatt med samhällets alla
berörda intressenter, såsom näringsliv, fackföreningar
och andra intresseorganisationer beträffande de om-
råden som Sverige har prioriterat i de kommande
förhandlingarna, som jordbruk, tjänster, miljö och
mänskliga rättigheter.
Jordbruket är en nyckelfråga i de kommande för-
handlingarna. Det gäller ytterligare neddragningar av
tullskydd, exportbidrag och andra former av produk-
tionsstimulerande stödåtgärder.
Den jordbrukspolitiskt reglerade högprislinjen
inom EU och i ett antal andra i-länder medför en
överskottssituation. Ett viktigt steg är därför att mins-
ka jordbrukssubventionerna och därmed den dump-
ning av överskott som bönder i u-länderna inte kan
konkurrera med.
Den europeiska modellen, som den brukar kallas,
med levande landsbygd, en god djuromsorg och mil-
jöhänsyn måste uppfyllas inom ramen för en fortsatt
marknadsanpassning av den europeiska jordbrukspo-
litiken.
Fru talman! Utskottet ser med tillfredsställelse att
regeringen aktivt driver sambanden mellan handel
och miljö. Allmänt sett skapar ytterligare liberalise-
ringar på handelsområdet förutsättningar för en ef-
fektivare resursanvändning. Samtidigt kan en ökad
internationell handel också få negativa konsekvenser
på miljön.
Ett annat viktigt område som liknar miljön är
handel och arbetsvillkor. Det handlar om möjlighe-
terna att ställa krav på det exporterande landet när det
gäller t.ex. tvångsarbete och barnarbete, god arbets-
miljö samt de anställdas organisations- och förhand-
lingsrätt.
Det finns en stor oro bland u-länderna att krav på
arbetsrättsliga villkor från i-länderna egentligen
handlar om att i-länderna vill slå vakt om de egna
arbetstillfällena - alltså en maskerad protektionism.
Detta är självklart en svår avvägning, som man
absolut inte kan bortse från. Det är svårigheten att
skilja mellan dem som motiveras av en genuin önskan
att de mänskliga rättigheterna respekteras och dem
som använder de mänskliga rättigheterna som en
täckmantel för protektionism. Här kan Sverige spela
en oerhört viktig roll genom vår långa tradition av
internationellt arbete som inte har grundat sig på
egennytta.
Vi socialdemokrater anser att moral och etik
måste finnas också i handelsreglerna. Vi är inga dokt-
rinära frihandelsentusiaster som skriker "lämna
marknaden i fred". Självklart måste avarter stävjas
också där, både i Sverige och i andra länder.
MAI-förhandlingarna om ett multilateralt avtal
om investeringar pågick från hösten 1995 till hösten
1998 mellan de 29 OECD-länderna samt EU-
kommissionen. Målet för förhandlingarna var att
skapa ett avtal med hög standard på åtaganden om
investeringsliberalisering, att värna om icke-
diskriminering och investeringsskydd samt att åstad-
komma en effektiv tvistlösningsmekanism. Avsikten
var att avtalet skulle vara öppet för anslutning även
för länder utanför OECD-kretsen.
En hörnsten i förhandlingarna var att få till stånd
en likabehandling mellan utländska och inhemska
investerare. Detta betydde att en utländsk investerare
inte skulle behandlas vare sig sämre eller bättre än en
inhemsk investerare. Ett land som anslöt sig till MAI
skulle inte tvingas ändra sina bestämmelser för före-
tagens investeringar, förutsatt att regelverket tilläm-
pades icke-diskriminerande. Ett land med t.ex. höga
miljökrav kunde behålla dessa, och även förstärka
dem, under förutsättning att reglerna inte gjorde åt-
skillnad mellan utländska och inhemska investerare.
Utkastet till MAI-avtalet utsattes emellertid för
stark kritik. De invändningar som riktades mot för-
slaget gick bl.a. ut på att u-länderna riskerade att
hamna i ett kraftigt underläge i förhållande till de
transnationella företagen med hänsyn tagen till de
villkor som dessa företag kunde ställa för att genom-
föra investeringar i ett enskilt land. Mot bakgrund av
detta har förhandlingarna inom OECD nu upphört.
Enligt regeringens uppfattning, som utskottet stö-
der, måste investeringsförhandlingarna i WTO startas
på nytt. I skrivelsen understryks att i en konsensusor-
ganisation som WTO måste samtliga medlemsländer
vara överens om förhandlingsupplägget. I dagsläget
är det oklart hur ett framtida investeringsavtal i WTO
skulle kunna se ut. Något färdigt recept för ett sådant
avtal finns inte. Det är angeläget att ett nytt avtal
innehåller regler om investeringsskydd. Vidare måste
ett avtal så långt som möjligt stävja osund konkurrens
om utländska investeringar. Exempel på sådan osund
konkurrens kan vara skatterabatter, subventioner,
sänkta miljökrav och försämrad arbetsrätt. Även här,
precis som med de andra förhandlingarna, är det av
stor vikt att de sker under öppenhet och att hänsyn tas
till just utvecklingsländernas situation.
Med detta vill jag, fru talman, yrka bifall till ut-
skottets hemställan och avslag på reservationerna.