Fru talman! Det känns lite genant att behöva
upplysa Göran Hägglund om att vi i dag diskuterar
EU:s utrikeshandelspolitik. Vi diskuterar mot bak-
grund av regeringens skrivelse inför kommande för-
handlingar i Världshandelsorganisationen.
I en sådan debatt får man höra att en sådan för-
handling efter de riktlinjer som regeringen driver
kommer att leda till att svenskt jordbruk slås ut av
danskt jordbruk. Vi förhandlar ju om detta gemen-
samt i EU. Det handlar om EU:s yttre tullmurar, om
EU:s exportsubventioner på tredje marknader och om
andra internationella åtaganden. Och vi i EU agerar
samfällt.
Göran Hägglund tar upp frågor om hur EU internt
hanterar sin jordbrukspolitik. Det finns många tillfäl-
len att debattera det, och det har gjorts med jord-
bruksministern och med statsministern inför förhand-
lingarna i EU. Men i dag är ämnet för debatten hur
EU agerar utåt mot resten av världen. På jordbruks-
området handlar det i hög grad om hur vi agerar mot
fattiga länder och inte om hur EU agerar mot Dan-
mark.
Kd:s linje är osammanhängande, om jag använder
ett värdeneutralt ord. Det är en politik som å ena
sidan bejakar att u-länderna behöver sälja mer till
våra rika marknader för att kunna utveckla sina eko-
nomier, för sin försörjning och för att få en stigande
levnadsstandard. Å andra sidan kan man inte accepte-
ra att det leder till att det blir mer import, eftersom
någon annan då måste sälja lite mindre här. Det är en
politik som inte går ihop. Och jag tycker att det här
borde vara mer problematiskt för ett parti som pratar
mycket om solidaritet med tredje världen. Det här
borde spegla en ökad insikt om en svår avvägning
mellan olika angelägna mål, och den attityden borde
speglas skarpare i Kristdemokraternas sätt att hantera
det här. Det borde inte bara handla om rivaliteten med
Centerpartiet om svenska lantbruksväljare.