Fru talman! Jag tycker först och främst att det är
bra att vi har fått en skrivelse om handelspolitiken,
som vi nu behandlar i riksdagen. Handelspolitiken är
ju oerhört viktig, kanske den allra viktigaste driv-
kraften för en ekonomisk utveckling. Ändå kanske
inte min och Centerpartiets uppfattning till alla delar
stämmer exakt överens med moderaternas, som vi
kunde lyssna till alldeles nyss.
Frihandeln är oerhört viktig, men vi tycker att den
också måste förenas med t.ex. att man tar hänsyn till
internationella miljööverenskommelser och sådana
saker. Annars tror vi inte att det fungerar i längden.
Skall man ha en total frihandel, utan några som helst
restriktioner och regler, förutsätter det att alla männi-
skor har total överblick och total kunskap om både
miljö och andra effekter. Den kunskapen tror vi kan-
ske inte riktigt att alla människor i världen besitter.
Dessutom finns det en mängd ekonomiska intressen
som kan vilja åsidosätta just de saker som vi tycker
att det är viktigt att slå vakt om.
Men jag vill slå fast att det är mycket angeläget att
vi i Sverige ständigt arbetar för att värna principen för
frihandel och uppmärksammar protektionistiska in-
slag i det internationella handelsutbytet. Vi har ju
noterat ett mycket slående exempel på protektionism
inom EU. Det var den oacceptabelt långa tid det tog
att komma fram till ett handelsavtal med Sydafrika.
Det var EU:s skydd för sina egna jordbruksprodukter
som lade hinder i vägen. Nu finns det långt om länge
ett avtal. Det var förskräckande att det tog så lång tid.
Vi är många som är kritiska till det.
I den kommande WTO-rundan bör man ha en
bred och omfattande dagordning. Det är nog alla
överens om. Men vi tycker att frågor som ägande,
miljö, arbetsrätt, mänskliga rättigheter och de fattiga
ländernas situation också skall in i de här förhand-
lingarna. Vi menar att globala miljöproblem måste
lösas genom multilateralt samarbete.
Flera av villkoren brukar det hänvisas till som
handelshinder, ibland även av fattiga länder. Det är en
känslig fråga. De uppfattar vissa krav som lyxkrav.
Men mot det kan man också nämna USA:s vilja att
sprida hormonbehandlat kött över världen. Det finns
intressen både hos de fattigaste länderna och de ri-
kaste. Därför är det viktigt att man har ordentliga och
stabila överenskommelser och att den kommande
WTO-rundan verkligen tar hänsyn till alla olika in-
tressen, så att inte något väger över, utan att vi verkli-
gen får det som mänskligheten behöver för sin fram-
tid. Det är det som vi skall värna, liksom att vi också
får sådana mekanismer för att skydda konsumenter.
Märkning är en mycket viktig fråga när det gäller
livsmedels kvalitet. Livsmedel är den fråga som dis-
kuteras allra mest. Jordbruket, maten och hälsan
hänger ihop. Det är naturligtvis oerhört känsligt. Det
är kanske också det mest omfattande området, där det
är svårast att komma fram. Vi menar egentligen att
det går att upprätthålla den jordbrukspolitik som man
har i EU, fast vi vill förändra den på sikt, och samti-
digt tillgodose u-ländernas krav på export. Man skall
inte ha de här höga skyddsmurarna för u-länderna,
utan de skall också kunna exportera sina produkter.
Det som också är viktigt är att u-länderna inom
sig får möjlighet till avsättning för sina produkter och
kan försörja sin egen befolkning. I många länder är
det faktiskt ett stort problem.
När det gäller jordbruket finns det något som bru-
kar kallas multifunktionalitet. Den näringen har så
många andra effekter på hela samhället och hela mil-
jön att man inte enbart kan titta på pengar och handel
fram och tillbaka. Man måste faktiskt ta hänsyn till
t.ex. biologisk mångfald, miljö och sådana saker.
Det pågår en patentering av jordbruksprodukter.
Den skall vara färdig före år 2000. Många u-länder
håller på med sådan verksamhet och försöker komma
fram inom det området. Men man har mycket svårt att
hinna med det inom den angivna tiden. Det finns krav
på att man skulle kunna förlänga implementeringsti-
den med fem år så att man får tid att genomföra detta.
Det handlar väldigt mycket om att bönder i de
fattiga länderna skall kunna använda sitt eget utsäde
och sådana saker och därmed också hävda den biolo-
giska mångfald och den genetiska resurs som det
innebär att använda det urgamla utsäde som man
alltid har använt. Det hotas nu. Det är viktigt att vi i
Sverige slår vakt om den delen.
En del av detta har vi skrivit om i den ganska om-
fattande reservation som vi tillsammans med kristde-
mokraterna har fogat till betänkandet. Hade utrikes-
handelsministern varit här, som han skulle vara enligt
talarlistan, skulle jag ha ställt några frågor till honom
om hur han ser på just de här frågorna. Men det får
väl anstå till ett annat tillfälle när han är i kammaren.
För jag tror att det är ministern som borde svara på
sådana frågor.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till re-
servation nr 2 till detta betänkande.