Fru talman! Jag lånar lite av uttrycken som Leif
Pagrotsky använde i sitt första anförande när det
gäller u-länderna.
Leif Pagrotsky försöker vältaligt utveckla sitt en-
gagemang för u-länderna. Samtidigt vill Leif Pag-
rotsky i en ny WTO-runda försöka att väcka de kon-
fliktfyllda frågorna om arbetsvillkor igen, trots att u-
länderna upplever och vet att det för många i-länder
handlar om att förhindra dem från att sälja sina varor
- protektionism. Leif Pagrotsky, jag får inte detta att
gå ihop.
När det gäller var dessa frågor skall hanteras har
man ju överenskommit att ILO skall vara detta forum.
Har Leif Pagrotsky någonsin reflekterat över vad som
händer med ILO om dessa frågor förs upp som WTO-
kompetens? Det skulle ju vara dödsstöten för ILO
som organisation. ILO skulle ju bli en tandlös pap-
perstiger om dessa frågor lyftes bort från ILO.
Sedan återkommer jag till det olämpliga i att ta
upp de här frågorna i WTO-rundan, för som Leif
Pagrotsky själv har upplevt tog de oerhört mycket tid
och kraft vid förra WTO-rundan. Målsättningen med
den WTO-rundan är att den skall klaras av på tre år.
Då skall man ju inte medvetet lyfta in frågor som man
vet är så oerhört kontroversiella som dessa och mot u-
ländernas vilja. För att få WTO-rundan att lyckas
åstadkomma allt det som vi är överens om är viktigt
för Sverige, för världshandeln och för u-länderna
tycker jag att man skall koncentrera sig på frågor som
kan leda till en konsensus.