Herr talman! Björn Samuelson tar återigen upp
frågan om lärarutbildningen och att Centern har
svängt osv. Jag har den bestämda åsikten att det
skall finnas flera vägar och att det skall finnas
möjligheter att välja. Här har vi nu parallellt fått
två lärarutbildningar. Studenterna väljer var de
anser att de får bästa utbildning och utbyte av sina
insatser.
Vi får avvakta vad kanslersämbetet kommer fram
till i sin utredning, så att vi kan göra en jämförelse
med den parallella organisationen. Tills dess får vi
lugna oss. Sedan får vi se om det är så eländigt som
Björn Samuelson vill beskriva det.
Sedan gäller det den sociala snedrekryteringen. Jag
vill inte vara elak, men Björn Samuelson brukar ju
själv vara litet underfundig i sina
framställningskonster. Just detta att man tar ett
rejält grepp över den här problematiken är litet av
en Lars Ekborg-monolog. Det finns inga förslag,
Björn Samuelson har funderat på det. Men det är
inte så lätt, Björn Samuelson, att komma till rätta
med detta. Vi arbetar med det. Kommer vi på några
goda idéer så lägger vi fram förslag om dessa. Men
nu står vi där vi står, och ingen tycker om det. Alla
vill ha förändringar, men vi vet inte riktigt hur det
skall gå till. Det finns, som Björn Samuelson sade,
en stark politisk majoritet för detta.
Björn Samuelson frågade om jag vill ha en
samvetsklausul. Jag ger mig till tåls en månad. När
utredaren hade sin föredragning i utskottet
framgick det att han troligen inte kommer att lägga
fram förslag beträffande en samvetsklausul. Han
kommer emellertid att lägga fram andra förslag,
t.ex. om att en student skall kunna överklaga lokala
beslut. Ett sådant förslag från en utredare, som
arbetar seriöst och samvetsgrant och som jag inte
tycker att man skall desavouera under utredningens
gång, kan väl Björn Samuelson inte ha någonting
emot.