Herr talman! Frågan om samvetsklausul kan
förefalla harmlös. För mig var den ganska harmlös
när jag först kom i kontakt med den, men ganska
snabbt började jag ana ugglor i mossen, eller ett
spädbarn i vassen, om man nu vill anlägga ett
bibliskt perspektiv. Det låter så vackert med
samvete, men när man börjar granska frågan och
tränger bakom den, så upptäcker man dess värre
vad jag skulle vilja kalla för mörkerkrafter. Bakom
ligger alldeles uppenbart ett ganska listigt försök
från motståndare att komma åt det som i mitt och
Ny demokratis tycke är kvinnors självklara rätt att
betämma över sitt liv, sin graviditet och sin
eventuella abort.
Regissör av den här föreställningen kring
samvetsklausulen är, väl maskerade,
abortmotståndare. Det är alldeles uppenbart att
det egentligen inte handlar om en samvetsklausul,
det handlar om abortmotstånd. Regin kommer från
Uppsala, från Livets Ord, och Ja till livet.
Herr talman! Ny demokrati håller samvetet i helgd
och mycket högt, men inte så att vi låter det sätta
sig som domare över andra.
Låt mig ta ett exempel. Om samhället utsätter sina
medborgare för tvång skall det självklart finnas
möjlighet att åberopa samvetsnöd. Ett exempel är
värnplikt. De flesta svenska män är tvingade att
göra värnplikt och det innehär i normalfallet att de
skall bära vapen. Men där finns också sedan lång
tid en självklar rätt för dem som får samvetsnöd att
slippa bära vapen. Det finns andra former av
samhällstjänst eller vapenfri tjänst. Det är
självklart att en sådan samvetsnöd skall
respekteras.
När det gäller högskoleutbildningar finns inte något
som helst tvång. Jag väljer min utbildning helt fritt
utifrån vad jag själv vill. Om jag nu väljer att bli
barnmorska eller gynekolog får jag också ta
konsekvenserna av de valen.
Det gäller för oss som en grundläggande
förutsättning att människor måste ta
konsekvenserna av sina val. Då säger en del att man
tvingar dem att inte bli barnmorskor, om de får
samvetskval för vissa delar av utbildningen. Jag kan
fortfarande bli sjuksköterska eller läkare, men om
jag väljer att bli just barnmorska eller gynekolog,
så ligger det självklart i utbildningen att också lära
mig de specialområden som ligger i yrket. Att
åberopa samvetsnöd för att slippa utbildningen
skulle snabbt leda till att utbildningen urartar och
undanröja alla garantier för att det är välutbildade
yrkesmänniskor. Mitt samvete får inte sätta sig till
doms över andra människor. Man måste kunna lita
på att de utbildningar som resulterar i t.ex.
legitimation eller olika typer av befogenheter är
kompletta.
Det finns ett exempel som tydligt visar vad som kan
hända om det finns en samvetsklausul. Manliga
präster har, med hävisning till sitt samvete, rätt att
förfölja och mobba kvinnliga präster sedan många
år tillbaka. Min kristna etik och västerländska
humanism tillåter inte sådana s.k.
samvetsklausuler.
Därför yrkar jag, herr talman, bifall till utskottets
hemställan under mom. 7.
Jag tänkte också med några ord beröra
lärarutbildningen. Det är en fråga som Ny
demokrati har aktualiserat sedan vi kom in i
riksdagen. Vi har drivit den. Frågan har fått
förnyad aktualitet. Häromveckan hade t.o.m.
finansminister Anne Wibble upptäckt bristerna och
var djärv nog att säga det många vet: Det är ett
problem att vi har alltför många lärare som inte
fyller måttet.
Frågan om lärarkvalitet är utomordentligt viktig.
Tyvärr är den svår att diskutera därför att det finns
mycket starka krafter som inte vill att problemet
diskuteras. Jag har själv fått mycket påtagliga bevis
för det. Vi har föreslagit det som vi tycker är
självklart, att eleverna skall ha rätt att betygsätta
sina lärare, lika väl som lärarna betygsätter
eleverna. Men detta är dynamit i lärarkretsar.
Ett problem är också att icke tillräckligt duktiga
lärare eller undermåliga lärare själva inte betalar
priset, utan det är eleverna, och i ett längre
perspektiv samhället, som får ta konsekvenserna.
Lärarna är en nyckelgrupp för framtiden. Därför
tycker vi att man måste vidga perspektivet ganska
avsevärt. Att bita sig fast vid en utbildningsväg som
grundskollärarutbildningen som det enda sättet att
bli en bra lärare tycker vi är skrämmande. Det
viktiga är att den faktiska kompetensen får avgöra
i stället för utbildningsvägen. Med vårt synsätt finns
det många vägar till att vara en god lärare. Ju fler
som kommer utanför skolvärlden, som alla utom de
som jobbar i den märker är en väldigt sluten värld,
desto bättre är det. Därför tycker vi att den s.k
Unckelutbildningen är utomordentligt bra. Vi
skulle gärna se många fler vägar och framför allt att
kraven att man skall gå en viss utbildning
upphävdes. Vi tycker att det är viktigare att ha en
viss kompetens.
Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till vår
reservation 7.