Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vissa högskolefrågor

STEFAN KIHLBERG (nyd), 1994-05-05 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Frågan om samvetsklausul kan

förefalla harmlös. För mig var den ganska harmlös

när jag först kom i kontakt med den, men ganska

snabbt började jag ana ugglor i mossen, eller ett

spädbarn i vassen, om man nu vill anlägga ett

bibliskt perspektiv. Det låter så vackert med

samvete, men när man börjar granska frågan och

tränger bakom den, så upptäcker man dess värre

vad jag skulle vilja kalla för mörkerkrafter. Bakom

ligger alldeles uppenbart ett ganska listigt försök

från motståndare att komma åt det som i mitt och

Ny demokratis tycke är kvinnors självklara rätt att

betämma över sitt liv, sin graviditet och sin

eventuella abort.

Regissör av den här föreställningen kring

samvetsklausulen är, väl maskerade,

abortmotståndare. Det är alldeles uppenbart att

det egentligen inte handlar om en samvetsklausul,

det handlar om abortmotstånd. Regin kommer från

Uppsala, från Livets Ord, och Ja till livet.

Herr talman! Ny demokrati håller samvetet i helgd

och mycket högt, men inte så att vi låter det sätta

sig som domare över andra.

Låt mig ta ett exempel. Om samhället utsätter sina

medborgare för tvång skall det självklart finnas

möjlighet att åberopa samvetsnöd. Ett exempel är

värnplikt. De flesta svenska män är tvingade att

göra värnplikt och det innehär i normalfallet att de

skall bära vapen. Men där finns också sedan lång

tid en självklar rätt för dem som får samvetsnöd att

slippa bära vapen. Det finns andra former av

samhällstjänst eller vapenfri tjänst. Det är

självklart att en sådan samvetsnöd skall

respekteras.

När det gäller högskoleutbildningar finns inte något

som helst tvång. Jag väljer min utbildning helt fritt

utifrån vad jag själv vill. Om jag nu väljer att bli

barnmorska eller gynekolog får jag också ta

konsekvenserna av de valen.

Det gäller för oss som en grundläggande

förutsättning att människor måste ta

konsekvenserna av sina val. Då säger en del att man

tvingar dem att inte bli barnmorskor, om de får

samvetskval för vissa delar av utbildningen. Jag kan

fortfarande bli sjuksköterska eller läkare, men om

jag väljer att bli just barnmorska eller gynekolog,

så ligger det självklart i utbildningen att också lära

mig de specialområden som ligger i yrket. Att

åberopa samvetsnöd för att slippa utbildningen

skulle snabbt leda till att utbildningen urartar och

undanröja alla garantier för att det är välutbildade

yrkesmänniskor. Mitt samvete får inte sätta sig till

doms över andra människor. Man måste kunna lita

på att de utbildningar som resulterar i t.ex.

legitimation eller olika typer av befogenheter är

kompletta.

Det finns ett exempel som tydligt visar vad som kan

hända om det finns en samvetsklausul. Manliga

präster har, med hävisning till sitt samvete, rätt att

förfölja och mobba kvinnliga präster sedan många

år tillbaka. Min kristna etik och västerländska

humanism tillåter inte sådana s.k.

samvetsklausuler.

Därför yrkar jag, herr talman, bifall till utskottets

hemställan under mom. 7.

Jag tänkte också med några ord beröra

lärarutbildningen. Det är en fråga som Ny

demokrati har aktualiserat sedan vi kom in i

riksdagen. Vi har drivit den. Frågan har fått

förnyad aktualitet. Häromveckan hade t.o.m.

finansminister Anne Wibble upptäckt bristerna och

var djärv nog att säga det många vet: Det är ett

problem att vi har alltför många lärare som inte

fyller måttet.

Frågan om lärarkvalitet är utomordentligt viktig.

Tyvärr är den svår att diskutera därför att det finns

mycket starka krafter som inte vill att problemet

diskuteras. Jag har själv fått mycket påtagliga bevis

för det. Vi har föreslagit det som vi tycker är

självklart, att eleverna skall ha rätt att betygsätta

sina lärare, lika väl som lärarna betygsätter

eleverna. Men detta är dynamit i lärarkretsar.

Ett problem är också att icke tillräckligt duktiga

lärare eller undermåliga lärare själva inte betalar

priset, utan det är eleverna, och i ett längre

perspektiv samhället, som får ta konsekvenserna.

Lärarna är en nyckelgrupp för framtiden. Därför

tycker vi att man måste vidga perspektivet ganska

avsevärt. Att bita sig fast vid en utbildningsväg som

grundskollärarutbildningen som det enda sättet att

bli en bra lärare tycker vi är skrämmande. Det

viktiga är att den faktiska kompetensen får avgöra

i stället för utbildningsvägen. Med vårt synsätt finns

det många vägar till att vara en god lärare. Ju fler

som kommer utanför skolvärlden, som alla utom de

som jobbar i den märker är en väldigt sluten värld,

desto bättre är det. Därför tycker vi att den s.k

Unckelutbildningen är utomordentligt bra. Vi

skulle gärna se många fler vägar och framför allt att

kraven att man skall gå en viss utbildning

upphävdes. Vi tycker att det är viktigare att ha en

viss kompetens.

Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till vår

reservation 7.

Debatten

Hämtad sida: 38

38 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

STEFAN KIHLBERG (nyd): Vissa högskolefrågor (1994-05-05) — PRESS0