Herr talman! Naturligtvis respekterar jag Isa
Halvarssons samvete. Det skulle aldrig vara fråga
om annat. Jag respekterar också att en kvinna kan
komma i den oerhört svåra situationen att abort är
det minst onda av två onda ting.
Det vi faktiskt diskuterar är inte bara den snäva
sektorn aborter, utan det vi diskuterar är att i varje
fall förbjuda studenter att hänvisa till sitt samvete.
Jag vill gärna veta vad Isa Halvarsson svarar på den
fråga som jag ställde till föregående
meddebattörer: Varför skulle antalet studenter som
inte vill lära sig utföra abort öka i framtiden,
jämfört med åren 1977--1991, när de enligt
tillgängliga uppgifter var närmast försumbara eller
kanske över huvud taget inte fanns?