Fru talman! Jag vet att Folkpartiet har det lite
stressigt just nu. Därför har Elver Jonsson kanske inte
haft tillfälle att ta del av rapporten från Riksdagens
revisorer. Men jag vill erinra om en formulering där
som jag tycker är intressant med tanke på vad Elver
Jonsson sade tidigare:
"PPP-lösningar innebär att framtida anslag in-
tecknas för betalning av redan gjorda investeringar,
vilket kan begränsa framtida riksdagars möjlighet att
besluta om nyinvesteringar eller ändra inriktning
eller omfattning på investeringarna. Dessutom finns
det risk för att utgiftstaket förlorar sin roll i den mån
det är ett uttryck för strävan att begränsa de stora
utgifterna."
Mot bakgrund av detta undrar jag om de borgerli-
ga partierna inte har någon som helst ambition att
återta regeringsmakten i det här landet. I så fall borde
man vara lite intresserad av att inte underminera möj-
ligheterna för kommande riksdagar att fatta beslut.
Vi värnar genom regeringssamarbetet för långsik-
tigt hållbara statsfinanser, och då kanske man ska se
till att använda sig av statsministerns devis, dvs. att
den som är satt i skuld är icke fri.
Elver Jonsson hänvisade till det finska exemplet.
Det är mycket intressant därför att Skanska avkrävde
ju den finska regeringen ett löfte om att inte fatta
beslut som innebar en höjning av bränsleskatt eller
som på annat sätt försvårade en ökning av vägtra-
fikvolymen. Det var ju en förutsättning för återbetal-
ningen till Skanska för det vägprojekt som man finan-
sierade med alternativ finansieringsmodell. Är det en
modell som Elver Jonsson tycker är föredömlig, och
hur ska den gå ihop med miljömålen? Den formule-
ring som vi har kommit fram till i Miljömålskommit-
tén föreslogs av Harald Nordlund, Elver Jonssons
partikamrat, som hävdade att man måste minska tra-
fiken om man ska klara miljömålen.