Fru talman! Karin Svensson Smith har i och för
sig goda insikter om hur trafik och miljöskador kan
påverkas genom vissa åtgärder. Men ett av problemen
med den politik hon för är ju att ingen från partiet har
varit beredd att skjuta till pengar till de åtgärder som
verkligen behövs.
Vi är ju ett glesbefolkat land, det känner säkert
också Karin Svensson Smith till. Människor bor inte
alltid längs med spåren, och det krävs, även om vi ska
klara en överföring till järnvägstrafik, att de vägar
som ska möjliggöra för människorna att ta sig till
spåren förbättras. Hur tänker ni lösa det genom att
inte anslå en enda krona mer till satsningar på väg-
nätet? Jag tycker att det är en förklaring som många
människor måste få för att ni ska skapa trovärdighet
när det gäller de påståenden ni lämnar ifrån er.
Att överföra människor och gods till järnvägar -
nu ska vi inte föregripa järnvägsdebatten, den kom-
mer i ett annat avsnitt - är i och för sig vällovligt. Det
står alla partier bakom. Men i senaste numret av
transporttidningen går SJ:s godschef ut och säger att
man inte klarar mer gods och att man redan har en
överbelastning på systemet. Det är också ett tecken på
att åtgärder måste sättas in för att klara den biten. Han
är inte särskilt optimistisk om möjligheten att via nya
investeringar klara det.
Slutligen till något av en paradox som återkom-
mer i Vänsterpartiets resonemang - frågan om 18-
meters fordon i stället för de 25,5 meter som i dag är
tillåtna. Hur många fler bilar, Karin Svensson Smith,
kommer det att finnas på vägarna med ert förslag?
Jag tror att det finns en uträkning av det, och jag
hoppas att ni själva har tagit till er den. Hur många
fler bilar kommer det att medföra i det svenska väg-
systemet?