Fru talman! Vi i oppositionspartierna har olika
budgetar, och vi utgår från att socialdemokraterna
inser och också ger oss erkännandet att de alla är i
balanser, även om vi har olika lösningar på hur man
kommer i balans. Vi noterar också att socialdemo-
kraterna inte har angripit oss kristdemokrater för vår
budget, ännu så länge i alla fall, utan tydligen tycker
att vi har en smakligare lösning med vårt sätt att till-
föra betydligt mer resurser till det här området.
Vi hörde i inlägget att Hans Stenberg är övertygad
om att ramarna kommer att öka, att det är nödvändigt
att satsa betydligt mer på infrastrukturen. Vi har ge-
mensamt alla partier utan undantag sagt att självfallet
vore det önskvärt att vägsektorn, för upprätthållande
av en god vägstandard, kunde tillföras ännu större
resurser än vad regeringen nu föreslår. Ändå framstår
det här i kammaren en stor diskrepans mellan vad
som står i papperen och vad Vänstern faktiskt tycker.
Vi får höra vad Miljöpartiet sedan har att utlägga.
Men här har vi skrivit oss samman, det finns inga
reservationer på det.
Därför skulle jag gärna vilja att Hans Stenberg ut-
vecklade hur de vackra orden och ambitionerna ska
bli verklighet. Kan det verkligen bli det tillsammans
med Vänstern och Miljöpartiet? Hur är en sådan för-
handling möjlig? Det vore intressant att få det ut-
vecklat.
Sedan är det ett dilemma att när vi sparar nu blir
det dyrare sedan. Vi skrev gemensamt i betänkande
att ett återställande kräver mer omfattande och betyd-
ligt kostsammare konstruktionsinsatser. Det går inte
att komma ifrån. Det vi låter bli att göra nu genom att
inte anta Kristdemokraternas budget blir dyrare se-
dan.