Fru talman! Eftersom riksdagsmajoriteten, bestå-
ende av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Mil-
jöpartiet, står bakom förslagen i budgetpropositionen
vad gäller de ekonomiska ramarna för de olika ut-
giftsområdena och Folkpartiets budgetförslag om
utgiftsram för utgiftsområde 9 redan har avslagits av
riksdagen kommer vi att avstå från att delta i beslutet
om anslagsfördelningen.
Vårt förslag till utgiftsram för området omfattar
2 539 miljoner kronor mer än regeringens förslag. Vi
har valt att i vårt förslag göra en större satsning på
handikappområdet och att sänka läkemedelskostna-
derna för den enskilde. Men vårt budgetförslag är en
helhet. Därför finns det ingen anledning att fullfölja
de här anslagsyrkandena. Vi har alltså valt att göra
andra prioriteringar, framför allt när det gäller vård
och omsorg men även när det gäller utbildning, bi-
stånd, miljö och rättssäkerhet.
Fru talman! Jag tänker kort beröra de här anslags-
områdena, som också kommer att utvecklas av andra
representanter för Folkpartiet senare i debatten. Jag
kommer också att beröra några av de reservationer
som vi har i betänkandet.
Folkpartiet liberalerna anvisar en helt annan väg
för svensk vårdpolitik än den som socialminister Lars
Engqvist är inne på. Vi är visserligen överens med
regeringen och socialministern om finansieringen -
att vården och omsorgen ska vara gemensamt finansi-
erade. Det är inte plånbokens storlek som ska avgöra
vilken vård eller omsorg en medborgare ska ha rätt
till.
Vård på lika villkor och efter medicinska behov är
grundläggande för all liberal sjukvårds- och omsorgs-
politik. Alla människor ska behandlas med samma
hänsyn och respekt.
Det är också denna grundsyn som leder oss till
slutsatsen att det är fel att stöpa all vård i samma
form. Tvärtom är det viktigt att stärka patientens
inflytande genom att öka den enskilde medborgarens
valfrihet. Därför kan vi inte acceptera regeringens
syn, att privata intressen inom sjukvården ska stop-
pas. Svensk vård behöver förnyelse för patienternas
skull, för vårdpersonalens skull och för sjuk-
vårdskvalitetens skull.
Vi anser att det behövs mer resurser till vården,
men också att svensk vård måste förnyas på många
sätt. Det är för oss en mycket stor framtidsfråga. Sve-
rige måste ha möjlighet att behålla den goda kvalitet
inom sjukvården som vi har i dag och även förbättra
den. Vi tror att svensk sjukvård har en stor potential
att bli en viktig exportprodukt bara den ges rätt förut-
sättningar. Svenskt vårdkunnande, svenska läkeme-
dels- och medicinteknikbolag kan mycket väl bli
framtidens viktigaste industrigren.
Fru talman! Samhällets kostnader för läkemedel
bör behandlas tillsammans med kostnader för övrig
sjukvård. För att göra väl avvägda prioriteringar
måste ansvariga politiker se sjukvårdskostnaderna
som en helhet, såväl från ett patientperspektiv som ur
samhällets synvinkel. Folkpartiet ställde sig i stora
huvuddrag bakom läkemedelsreformen hösten 1996.
Vi bedömde att det var riktigt att ansvaret för läke-
medlen överfördes till sjukvårdshuvudmännen. Det är
där man kan ha ett samlat grepp över samtliga sjuk-
vårdskostnader och också påverka kostnaderna.
Minskade läkemedelskostnader var ett av de stora
målen med läkemedelsreformen, men kostnaderna har
fortsatt att skjuta i höjden. Därför valde regeringen
att, som vi ser det, gå en olycklig väg när man beslu-
tade att lägga över ansvaret för kostnaderna på pati-
enterna, på dem som allra bäst behöver läkemedel. Vi
vände oss mot förslaget att höja högkostnadsskyddet
och att ändra trappan, som innebär att den enskilde
åtminstone i inledningsskedet av en 12-
månadersperiod får betala väldigt mycket. Det är
många som inte orkar med den höga ingångsavgiften.
Vi har i motioner och senast nu under den allmän-
na motionstiden och i vår ekonomiska motion pekat
på en rad förslag för att komma till rätta med läkeme-
delskostnaderna utan att det drabbar den enskilde.
Exempel på detta är fungerande läkemedelskommit-
téer som kan göra en noggrannare uppföljning av
förskrivningen och anvisa lika bra men billigare al-
ternativ på mediciner. Ett annat exempel är att följa
de rekommendationer som SBU har gett ut. Vi anser
också att det år 1993 införda referensprissystemet ska
utvidgas. Läkare ska ges möjlighet att förskriva vissa
dyrbarare läkemedel - exempelvis nyintroducerade
potensmedel och bantningsmedel - utan rabattering
när syftet i första hand inte är medicinskt utan kan
skapa bättre livsbetingelser. Det är möjligt i dag, men
rättsläget är oklart och utreds visserligen nu. Det är
viktigt att det snarast kommer klara riktlinjer.
Folkpartiet anser alltså att högkostnadsskyddet för
läkemedel ska vara 1 000 kr för en 12-
månadersperiod. Det är det förslag som vi haft hela
tiden. Kostnadsökningen måste bekämpas på annat
sätt än att drabba dem som allra bäst behöver läke-
medlen. Genomför man dessa förslag kan man sänka
högkostnadsskyddet. Eftersom vi är medvetna om att
alla åtgärder inte kan träda i kraft med full verkan
direkt, har vi i vårt budgetförslag anvisat 400 miljo-
ner extra för år 2000 och 300 miljoner respektive 200
miljoner för de två nästkommande åren.
I vårt budgetförslag har vi också anvisat 1 955
miljoner för förbättringar på handikappområdet.
Funktionshinder är en ojämlikhet som beror på slum-
pen, olycka eller sjukdom. Funktionshindret ger upp-
hov till fullständigt oacceptabla problem och orättvi-
sor för den enskilda människan. Som politiker har vi
ett ansvar för att prioritera människor med funktions-
nedsättningar och andra grupper. Det är prioriteringar
som Folkpartiet har gjort under en lång rad av år, och
vi fortsätter i vårt budgetförslag även nu och kommer
att fortsätta att engagera oss starkt i dessa frågor. I
huvuddrag handlar vårt förslag om att återställa han-
dikappreformen, ta bort alla de försämringar som
gjorts under årens lopp. Även när man fyllt 65 år ska
man få behålla sin personliga assistent. De här försla-
gen kommer att utvecklas mera konkret senare i de-
batten av andra i Folkpartiet.
Vi har också avsatt 4 miljoner kronor mer till lan-
dets kvinnojourer. Vi har inte minst under det senaste
året fått uppleva väldigt mycket av det som kvinnor
utsätts för. Regeringen har visserligen lagt på mera
pengar till kvinnojourerna, men vi tycker att det inte
räcker. Just kvinnojourerna är en ovärderlig hjälp för
de kvinnor som råkar i situationer där man inte kan
klara av sin situation utan behöver hjälp av utomstå-
ende.
Fru talman! I samband med budgeten har det ock-
så behandlats en rad andra förslag som berör socialut-
skottets område men som inte påverkar budgeten. Vi
har i betänkandet en rad reservationer som jag vill
kommentera - först några tandvårdsfrågor.
Den nya tandvårdsförsäkringen har fått förödande
konsekvenser för gamla och sjuka. I stället för att
subventionera dem som har de största problemen och
de allra högsta kostnaderna har subventioner lagts på
dem som har de minsta problemen. Det leder till
försämrad tandhälsa för gamla och funktionshindrade.
Vi tycker alltså att man snart måste komma tillba-
ka med en ordentlig tandvårdsreform. Vi vet att det
pågår ett arbete, men vi vill ändå peka på att det är
oerhört viktigt därför att tandhälsan raseras i dag hos
väldigt många människor i Sverige, från att vi egent-
ligen haft en mycket bra tandhälsa. Vi har i många år
arbetat här i riksdagen och ute i landstingen för att
försöka få i första hand socialdemokraterna att förstå
att även barn och ungdomar ska kunna välja sin
tandläkare. Utredningar visar att det blir en bättre
kvalitet om man har möjlighet att välja sin tandläkare.
En förbättring har skett, men fortfarande förnekas
barn och ungdomar rätten att välja tandläkare. Kon-
kurrensverket, t.o.m., har förordat att detta borde
genomföras. Vi tycker att det i tandvårdslagen bör
införas en skyldighet för landstingen att erbjuda barn
och ungdomar fritt tandläkarval och att regeringen
bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Fru talman! Sverige har varit framgångsrikt när
det gäller bekämpningen av hiv. Det är självklart att
samhället måste fortsätta satsningen, och då behövs
stöd från statliga myndigheter för att arbetet på lokal
nivå ska få det utrymme det behöver. Det förebyg-
gande och stödjande arbete som bedrivs av frivilli-
gorganisationerna utgör ett ovärderligt komplement
till de offentliga institutionerna. Men vi vet att de
stora problemen och de flesta smittade finns i storstä-
derna. Därför anser vi att det är viktigt att det finns ett
specialdestinerat stöd för just storstäderna.
Fru talman! Jag vill kort beröra vår reservation
när det gäller spelberoende. Olika typer av beroende
av alkohol, narkotika, droger och läkemedel tas upp,
men just spelberoendet, som faktiskt kan knytas an
till andra beroenden, har fått en väldigt liten plats.
Det är ett stort hälsoproblem, mycket större än vad
man tidigare trott. Ca 150 000 människor bedöms ha
problem med sitt spelande i dag. För en tredjedel av
dem är problemen så allvarliga att de kan klassas som
sjukligt spelande. För dem finns i dag väldigt små
möjligheter att få hjälp i form av behandling och
rehabilitering. Vi anser att Socialstyrelsen bör få i
uppdrag att undersöka hur vård-, behandlings- och
rehabiliteringsbehoven kan tillgodoses.
Fru talman! Som jag har sagt kommer våra förslag
på sjukvårdsområdet och handikappområdet att berö-
ras senare. Jag vill nu beträffande anslagsyrkandena
hänvisa till det särskilda yttrande som vi har i betän-
kandet. I övrigt står jag bakom samtliga våra reserva-
tioner, men jag yrkar bifall till reservationerna 18 och
21 som kommer att utvecklas senare under debatten.