Herr talman! En god vård är en viktig förutsätt-
ning för ett bra samhälle. Folkpartiet anser att i ett
välfärdssamhälle måste vården få ta betydande resur-
ser i anspråk. Att det finns en väl utbyggd vård är inte
bara en nödvändighet för dem som är sjuka. Det är
också en viktig trygghetsfaktor för alla andra. De
flesta av oss blir någon gång i livet beroende av en
fungerande vård. För oss är det också viktigt att vår-
den är lika för alla och solidariskt finansierad.
Husläkarlagen, som infördes under den borgerliga
regeringen, innebar en påtaglig utökning av antalet
läkare i primärvården och därmed höjd vårdkvalitet.
Husläkarlagen tillkom för att garantera patienter val-
frihet och kontinuitet vid valet av husläkare och för
att lagfästa lika villkor att verka för privata och of-
fentliga vårdgivare.
Efter det att socialdemokraterna har avskaffat
husläkarlagen har en bristsituation uppstått när det
gäller husläkarna. En förutsättning för att patienterna
skall vända sig till sina husläkare är att det skall vara
enkelt att få komma till mottagningen utan långa
väntetider. Nu minskas tillgängligheten genom bristen
på läkare, och situationen återuppstår då människor
sitter i timmar på akutmottagningarna i stället.
För patientens skull, men även för att vi skall ha
en effektiv vård, anser vi att husläkarlagen måste
återinföras. Då först blir det möjligt att återigen för-
stärka primärvården, och det blir möjligt att uppnå
målet att det i genomsnitt skall vara 1 500 patienter
per läkare. Det innebär att antalet läkare i primärvår-
den bör öka från dagens ca 4 000 till ca 6 000 läkare.
Flexibiliteten när det gäller läkartäthet och personal-
sammansättning bör dock vara lika stor, eftersom
olika områden har olika behov.
Herr talman! Omvårdnaden av den enskilda pati-
enten är av stor betydelse för en mänsklig och effektiv
sjukvård. Omvårdnaden har blivit eftersatt i bespa-
rings- och omstruktureringstider. Den kunskap och
den forskning som finns tas inte heller till vara. För att
omvårdnaden skall få den genomslagskraft som den
förtjänar måste kvaliteten kunna mätas och följas upp.
Omvårdnaden är svår att mäta, men den kan följas
upp genom enkäter, intervjuer och kvalitetsrevisioner.
Det handlar om såväl attityder och förhållningssätt
som teknologier inom vården. En god kvalitet på
omvårdnaden förutsätter enligt Folkpartiet att om-
vårdnadsfrågorna, kvalitet och vårdutveckling, har en
central roll i sjukvårdsorganisationen.
Även om vi i Sverige har en väl utvecklad hälso-
och sjukvård så finns det brister. Man kan t.o.m. tala
om en kris i sjukvården. Ett av de största problemen
är vårdköerna. Det är inte rimligt att människor skall
behöva vänta halvårs- eller årsvis på en nödvändig
behandling eller operation. När vårdgarantin genom-
fördes av den borgerliga regeringen visade det sig att
vårdköerna drastiskt minskade. När den socialdemo-
kratiska regeringen avskaffade vårdgarantin och i
stället införde en diffus besöksgaranti ökade köerna
igen.
Nu är det hög tid att återigen införa en vårdgaran-
ti, men en utvecklad sådan, som omfattar alla diagno-
ser och ger rätt till operation eller behandling inom tre
månader. Kan man inte få behandlingen inom det
egna landstinget skall man ha rätt att få det i ett annat
landsting eller hos en privat vårdgivare. Den nya
vårdgarantin borde enligt Folkpartiets uppfattning
kunna träda i kraft redan den 1 juli 1998. Det måste
bli ett slut på det lidande som så många människor får
utstå i de vårdköer som finns.
Folkpartiet anser också att det finns möjlighet att
korta vårdtiderna genom att utveckla FINSAM, den
finansiella samordningen mellan sjukförsäkringen och
sjukvården. Utvärderingen av försöksverksamheten
har tydligt bevisat att samordningen är till gagn för
både patienter och huvudmän. Därför måste FINSAM
utvidgas fullt ut, med alla landsting och försäkrings-
kassor i landet delaktiga. De medel för rehabilite-
ringsinsatser som infördes 1991 och kallades för
Dagmar 430 har haft stor betydelse för att förbättra
och förstärka rehabilitering och medicinsk behand-
ling. Dessutom har köerna minskat. Dessa medel har
nu försvunnit. Vi anser att de här pengarna borde ha
utgått även fortsättningsvis, så länge det finns brister.
Nu försvinner i stället resurser som har skapats och
som har hjälpt människor.
När det är kris inom sjukvården och råder brist på
läkare inom vissa områden är det märkligt att rege-
ringen försvårar för nyetablering av både läkare och
sjukgymnaster. I och med att den socialdemokratiska
regeringen återinförde förbudet mot ersättningseta-
bleringar och tog bort den fria etableringen sade man
samtidigt att det inte behövs fler alternativ inom vår-
den. Att man dessutom har återinfört åldersgränsen 65
år för rätten att erhålla sjukvårdsersättning har inne-
burit ytterligare en försämring.
Vi anser att det här är helt felaktiga beslut sett från
patientens synpunkt. Patientens valfrihet minskar,
valfriheten för personalgrupperna inom vården mins-
kar, och nya initiativ och förändringar riskerar att
stoppas. Vi tycker i stället att villkoren för privata
vårdgivare måste förbättras, så att konkurrensneutrali-
tet skapas mellan offentliga och privata vårdgivare.
Vårt förslag är att de begränsningar som har införts
tas bort. Vi anser också att det inte skall finnas något
generellt remisstvång inom vården.
När det gäller patienträttigheterna har Folkpartiet
under ett antal år lagt fram förslag. Nu finns det för-
slag från HSU 2000. De har varit ute på remiss, och vi
avvaktar nu den proposition som skall komma på det
här området. Vi räknar med att en hel del av våra
tidigare förslag kommer att genomföras.
Herr talman! Ett annat krisområde är psykiatrin.
Det har skett stora förändringar på det området.
Människor behöver i dag inte tillbringa många år eller
nästan hela livet på institutioner. Detta kräver att de
kan få det stöd och den hjälp de behöver ute i samhäl-
let.
De psykiskt störda är utsatta människor. Därför är
det speciellt viktigt att samarbetet mellan de olika
vårdgivarna, dvs. landstingen och kommunerna, fun-
gerar. Eftersom psykiskt sjuka är speciellt utsatta och
inte alltid har möjlighet att själva ta till vara sina
rättigheter måste de få ett ombud som kan hjälpa dem
att tillvarata rättigheterna.
Unga människor som drabbas av psykoser måste
så fort som möjligt få hjälp, så att psykosförloppet
stoppas och hävs så fort som möjligt, för att undvika
ett livslångt lidande. Därför måste vården göras lätt-
tillgänglig.
Regeringen bör enligt Folkpartiets förslag tillsätta
en utredning som ser över patientens behov av rätt
diagnostik på ett tidigt stadium. En sådan utredning
skulle också kunna se över behovet av en rättighets-
lagstiftning liknande den för människor med funk-
tionshinder, LSS och LASS, så att en sådan skulle
gälla även för människor med psykiska sjukdomar.
Ett annat problemområde är invandrare med psy-
kiska problem. Det är viktigt att vårdpersonalen inom
psykiatrin är väl förtrogen med de psykiska problem
som olika invandrargrupper kan förete, mot bakgrund
av vad de tidigare i livet har upplevt. För att kunna
uppfylla hälso- och sjukvårdslagen om en god hälsa åt
alla och en helhetssyn i vården måste sjukvården
utveckla ett arbetssätt som innebär att såväl medi-
cinsk-biologisk som psykologisk kompetens tas till
vara.
Herr talman! Det här betänkandet behandlar redo-
görelsen för överenskommelsen om vissa ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen, men det är bara en liten
del av betänkandet. Dessutom behandlas ungefär 250
motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Det är
inte möjligt att gå in i detalj på alla Folkpartiets yr-
kanden och förslag, så jag har därför valt att ta upp de
mest övergripande frågorna.
Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation
nr 3 under mom. 1 men står givetvis bakom samtliga
Folkpartiets reservationer.