Herr talman! Jag vill anknyta till det föregående
replikskiftet och peka på det förslag som vi har fört
fram om stödperson till de psykiskt sjuka. Om man är
orolig för de psykiskt sjukas situation hade det varit
ganska enkelt att bifalla det förslaget. Det hade hjälpt
många.
Det var egentligen frågan om pengarna till vården
som jag ville ta upp. Det är klart att vi är överens om
att det behövs mer pengar till vården. Vi vet att det
finns en resursbrist i vården. Även om vi tycker att det
är bra att pengarna kommer är jag litet orolig för att
de inte kommer att räcka till.
Det stora problemet är att regeringen inte har kla-
rat av jobben. Det är arbetslösheten som gör att
skattemedel inte kommer in till landstingen. Det är det
här som är grundproblemet. Jag skulle vilja höra om
Conny Öhman delar uppfattningen att detta är det
stora problemet när det gäller resursbehovet. Det är
för många människor som inte betalar skatt. Vi behö-
ver fler skattebetalare för att säkra välfärden.
Conny Öhman sade att det är bra att vi lyfter fram
kvinnors särskilda situation i flera olika motioner.
Ändå väljer man att i utskottet bara hänvisa till att
regeringen någon gång kommer med förslag. Varför
kan man inte säga att det är bra åtgärder och att man
vill att regeringen skall skynda på? Det tycker jag att
man kunde ha gjort eftersom man tycker att det är en
viktig fråga.