Fru talman! Om man tittar på utvecklingen i värl-
den ur ett historiskt perspektiv kan man se att de
områden som har haft förmåga att producera någon-
ting och driva handel med det har utvecklats till ofta
blomstrande kulturer. Det gäller t.ex. kustområden i
Indien vid en tidpunkt då vi här hos oss levde på
stenåldersnivå. Det gäller fenicierna, som handlade på
Medelhavet. Det handlar om städer som Venedig och
Florens.
När möjligheterna till handel försvann sjönk ofta
dessa områden tillbaka. Den ekonomiska tillväxten
stannade av.
Handel är av oerhört stor betydelse för ett lands
utveckling. Därför är också möjligheten till mark-
nadstillträde så viktig för u-länderna. Handelsrelaterat
bistånd och utvecklingssamarbete är av den anled-
ningen väsentligt för att u-länderna ska kunna förbätt-
ra sin förmåga att framgångsrikt hävda sina intressen
i den globala handeln.
Många u-länder betonar också behovet av ökat
tekniskt bistånd och kapacitetshöjande insatser när
det gäller deltagande i förhandlingsarbetet inom
WTO. Det är därför mycket tillfredsställande att Sve-
rige är den tredje största bidragsgivaren när det gäller
den delen av WTO:s verksamhet.
Det senaste WTO-mötet i Qatar var på många sätt
framgångsrikt. Utvecklingsländerna har lyckats orga-
nisera sig bättre och var därför starkare än tidigare.
Balansen mellan industriländernas och utvecklings-
ländernas intressen var bättre än tidigare, och dagord-
ningen hade en tydlig utvecklingsprofil. Kanske mest
betydelsefullt var att den viktiga frågan om avskaf-
fande av exportsubventioner inom jordbruket kom-
mer att bli föremål för förhandlingar.
Positivt var också att miljön blir en del av för-
handlingarna. Miljöfrågorna lyftes fram i Dohadekla-
rationen och finns med på förhandlingsdagordningen.
För första gången finns reella förutsättningar för
WTO att bättre bidra till att vi ska nå målet om håll-
bar utveckling.
Fru talman! Tyvärr lyckades man inte lika bra när
det gäller frågan om respekten för mänskliga rättig-
heter i arbetslivet. Den frågan måste drivas vidare,
bl.a. genom att man arbetar vidare för en bättre till-
lämpning av ILO:s konventioner om grundläggande
arbetsvillkor.
Den svenska regeringen har tagit initiativ till en
dialog med svenska företag kring deras sociala an-
svar. Det gäller OECD:s riktlinjer för multinationella
företag och FN:s Global Compact, dvs. de etiska
uppförandekoderna.
Fru talman! Jordbruket är en nyckelfråga för u-
länderna. Deras marknadstillträde ska nu underlättas,
tullarna sänkas och handelsstörande stöd reduceras.
Exportsubventionerna, och målet att de ska fasas ut,
stod i centrum vid WTO-mötet. I de fortsatta för-
handlingarna kommer utvecklingsländernas livsme-
delsförsörjning och landsbygdsutvecklingen att upp-
märksammas.
I betänkandet framhåller vi från utskottets sida att
hunger och undernäring är ett direkt resultat av fattig-
dom. De studier som finns på detta område visar
tydligt att undernäring betyder lägre produktivitet,
lägre löner och sämre förutsättningar att få en ut-
komst. Undernäring har ett pris vad gäller sam-
hällsutvecklingen när den resulterar i lägre ekono-
misk tillväxt.
Det är inte bara vi ledamöter i den svenska riks-
dagen som har uppmärksammat detta samband.
Världsbanken, utvecklingsbankerna och även andra
bilaterala givare har nu antytt att jordbruks- och lant-
bruksutveckling kommer att få högre prioritet och
ökade resurser i framtiden, och det är mycket positivt.
Fru talman! Slutligen skulle jag vilja lyfta fram
frågan om ökade insatser för att få fram läkemedel
och vacciner för tropiska sjukdomar och andra sjuk-
domar som företrädesvis förekommer i EU-länder.
Sverige har länge gett stöd till WHO:s särskilda
forskningsprogram om tropiska sjukdomar, där även
forskning om läkemedelsbehandling och viss vacci-
nutveckling ingår.
Vid WTO-mötet i Qatar nåddes ett avtal om han-
delsrelaterade aspekter av immaterialrätten - TRIPS -
vilket positivt påverkar möjligheten att ge företräde
för u-ländernas hälsointressen. Deklarationen från
mötet fastställer att TRIPS-avtalet ska tolkas och
implementeras på ett sådant sätt att folkhälsan och
tillgången till läkemedel i u-länderna säkerställs.
Deklarationen kan få stor betydelse för kampen mot
epidemiska sjukdomar, men den stärker också legiti-
miteten för immaterialrätten och därmed för handels-
systemet.
Fru talman! Det räcker inte med stolta deklaratio-
ner. Nu gäller det för oss och för den svenska rege-
ringen att arbeta vidare, så att den förhandlingspro-
cess som inletts verkligen ger resultat. Förhoppnings-
vis tas några steg på vägen mot en rättvisare världs-
ordning.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget
i betänkandet.
Med fru talmans tillåtelse ska även jag överskrida
talartiden lite grann.
Innan jag lämnar talarstolen vill även jag framföra
ett tack till Viola Furubjelke, både som vanlig riks-
dagsledamot och som ordförande i utskottet. Liksom
Karl-Göran Biörsmark kommer jag att anknyta lite
grann till djurriket.
När jag kommer hem möts jag av vår Welsh
springer spaniel med en yvigt viftande vit svansplym.
Det skulle inte ha varit möjligt för 15 år sedan. Jag
förmodar att det är få av kammarens ledamöter som
känner till att Viola mycket målmedvetet drev frågan
om förbud mot svanskupering. Jag tackar för det!
Jag vill också tacka för den tid som du har varit
ordförande. När jag kom till utskottet i januari 1995
hade du precis tillträtt som ordförande. Det har varit
mycket lärorikt att arbeta i utrikesutskottet under din
ledning. Jag hoppas nu att du får en välförtjänt vila
under julledigheten och önskar dig framgång i de nya
arbetsuppgifter som väntar i Damaskus.
Sedan vill jag också önska kammarens ledamöter,
kammarkansliets personal och fru talman en god jul
och en välförtjänt vila.