Fru talman! Kejsarinnan var naken. Hon började
fråga mig vad alternativet var.
Stater världen över är för en gångs skull överens
om att man också militärt måste ta itu med terroris-
men. Gudrun Schyman har inga stater vid sidan om
sig eller bakom sig. Och så frågar hon nu vad vi ska
göra när vi inte ska använda bomber. Det är ju fak-
tiskt Gudrun Schymans frågeställning. Men tala om
det! Jag frågar ju hur. Det går inte att skapa en känsla
av fasa för bomber och tro att det räcker, för den
fasan har vi alla. Hur?
Går vi tillbaka i historien minns vi andra världs-
kriget. Vem tror att det hade varit diplomatiska rela-
tioner med Hitler eller med Stalin som hade kommit
framåt?
Vi har haft demonstrationer här i Sverige nu. Då
har man sett hammaren och skäran på en hel del pla-
kat igen. Vi måste gå framåt, säger Gudrun Schyman.
Är det med hammaren och skäran? Är det de gamla
kommunistiska slagorden som ska användas i stället
för det FN:s säkerhetsråd - äntligen, höll jag på att
säga - har vågat ställa sig bakom gemensamt, nämli-
gen tag mot terrorismen?
Om terroristerna hade hunnit slå till en gång till
innan USA hade börjat vidta åtgärder, undrar jag hur
svenska folket och folken runtom i världen hade rea-
gerat.
(Applåder)