Fru talman! Nej, jag tycker inte att det är pinsamt,
fru talman. Jag tycker tvärtom att det som är pinsamt
är att inte ställa sig bakom ett enigt FN och en enig
europeisk union. Det är det pinsamma i detta läge.
Om man fortsätter att läsa artikel 51 i FN-stadgan
som Gudrun Schyman har citerat med stort patos här
ser man att det i slutet på artikeln också står att säker-
hetsrådet sedan kan ta such action as it deems neces-
sary. Säkerhetsrådet kan alltså sedan fortsätta att
vidta de mått och steg som man bedömer nödvändiga.
Det är precis det säkerhetsrådet gör, och det är precis
det säkerhetsrådet har gjort i detta sammanhang.
Däremot är det klart att man i detta läge inte ska
vara okritisk. Man ska titta på att det som händer i
fortsättningen är proportionellt och att det fortsätter
att överensstämma med folkrätten och de lagar och
regler som vi utarbetar för att skydda människor och
för att skydda mänskliga rättigheter. I detta fall är det
särskilt kvinnor och barn som är utsatta.
Fokus behöver nu i världssamfundet och den po-
litiska debatten skifta över till vad man gör i steg två.
Vad gör man för att återupprätta ett civilt samhälle i
Afghanistan? Det finns mycket konstruktiva diskus-
sioner att föra på det området.