Fru talman! I Vänsterpartiets förslag till nytt pen-
sionssystem är en del en beskattad garantipension på
samma nivå som den regeringen föreslår. Det innebär
dock inte att vi accepterar regeringens förslag till
100 %, och vi har därför i vår motion yrkat på en del
förändringar. Jag kommer att beröra en del av dem i
mitt anförande.
Enligt beräkningar kommer en så stor andel som
40 % av befolkningen att omfattas, helt eller delvis,
av garantipensionen. Det kommer att bli en dålig
utdelning för ett helt arbetsliv för många.
I och för sig har dilemmat med vilket socialför-
säkringssystem som helst alltid varit att se till dels att
det finns ett bra grundskydd i botten för dem som av
olika anledningar inte kan förvärvsarbeta, dels att det
alltid skall löna sig att arbeta. Den ekvationen gick
inte ihop i det nuvarande systemet, och den går inte
ihop i det nya systemet heller. Men med tanke på
utvecklingen av kvinnors förvärvsfrekvens kan vi
alltid hoppas att det så småningom blir allt färre som
inte förvärvsarbetar.
Det finns dock ett stort problem med finansiering-
en av garantipensionen. Genom att garantipensionen
är värdesäkrad och den inkomstrelaterade ålderspen-
sionen knyts till bl.a. löneutvecklingen kan konsek-
vensen bli - om Sverige har flera dåliga år i följd - att
alltfler blir beroende av garantipensionen, med en
hårdare belastning på statsbudgeten som följd. Väns-
terpartiet hade önskat att regeringen och Genomfö-
randegruppen hade tagit detta på litet mer allvar än
man har gjort, i stället för att enbart säga att det är ett
stabilt och säkert system.
Enligt regeringens förslag kommer alla, även de
som är födda före 1938, att omfattas av garantipen-
sionen. För dem som är pensionärer i dag innebär det
att folkpension, pensionstillskott osv. skall omvandlas
till en beskattad garantipension och övergångsvis
benämnas garantipension.
Det kommer dock att bli väldigt viktigt att bevaka
utformningen av den övergångsvisa garantipensionen.
Först skulle inte någon få sämre pension, nu skall i
princip inte någon få sämre pension. I riktlinjerna
skulle tjänstepensionen räknas av mot garantipensio-
nen. I det nu föreliggande förslaget skall den inte
räknas av. Men det är tydligen inte helt självklart att
den inte skall räknas av i den övergångsvisa garanti-
pensionen.
Vi uppskattar att regeringen nu som utgångspunkt
för omvandlingen har en kommun med 34 % kommu-
nalskatt. Men det finns kommuner som har en något
högre skatt, och det kan komma att finnas det i fram-
tiden.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör stå fast vid
sitt pensionslöfte - att inte någon skall få sämre pen-
sion än den pension de har i dag. Vi i Vänsterpartiet
kommer inte att släppa denna fråga utan följa den
noggrant.
Så till Vänsterpartiets ändringsförslag. Jag vill ta
upp garantipensionens avräkning mot ATP-delen i
änkepensionen, invandrades rätt till garantipension
samt möjligheten för låginkomsttagare att utnyttja
erbjudandet att gå i pension vid 61 års ålder.
Först invandrades garantipension. För att få hel
garantipension skall man ha varit bosatt i Sverige i
minst 40 år. Det innebär att de som kommer till Sve-
rige efter 25 års ålder inte kommer att få full garanti-
pension.
Regeringen diskuterar en tudelad garantipension
och lägger över problemet på en särskild utredare som
skall göra en översyn av vissa frågor gällande social-
tjänstlagen och socialtjänstens uppgifter. Eftersom vi
vet att detta är en fråga som alla partier vill ha en
lösning på accepterar vi det förslaget tills vidare.
Men egentligen är det inte ett bra förslag. Det
bästa hade varit om regeringen hade tagit ett helhets-
grepp på problemet, nämligen att det följer olika
social trygghet beroende på statusen på de invandra-
des uppehållstillstånd. Med uppehållstillstånd på
grund av humanitära skäl följer automatiskt sämre
social trygghet än med flyktingstatus. De som har det
får tillgång till den sociala trygghet som svenskar har.
Det enklaste hade förstås varit att vi ändrat i den
lagstiftningen, eftersom alla partier tycks vara överens
om att detta måste få en lösning. Jag vill särskilt peka
på att utredarens förslag också måste innehålla en
lösning för alla de invandrare som redan i dag är
pensionärer och som inte har full folkpension och
tvingas söka socialbidrag.
Det tudelade förslag som diskuteras av regeringen
har ingen retroaktiv verkan, och om riksdagen inte
ytterligare vill belasta kommunerna bör man ge rege-
ringen i uppdrag att återkomma med ett förslag som
även gäller retroaktivt.
Utskottsmajoriteten ägnar sig i betänkandet åt litet
historieskrivning och berättar att man redan 1992 gav
den då sittande regeringen i uppdrag att hitta en lös-
ning på frågan. Det är nu 1998. Sex år har gått, och
frågan är fortfarande lika aktuell. Vänsterpartiet kon-
staterar att utskottsmajoriteten tydligen anser att det är
normalt att riksdagen skall behöva vänta i sex år när
landets folkvalda har gett regeringen i uppdrag att
hitta en lösning på en fråga.
Fru talman! Den andra frågan jag vill resa är låg-
inkomsttagares möjlighet att gå i pension vid 61 års
ålder. Vänsterpartiet har fått beräkningar från utred-
ningstjänsten som visar att det endast är en chimär att
lågavlönade skall kunna gå i pension vid 61 års ålder.
Förutom att pensionen blir låg mellan 61 och 65 års
ålder blir den med det sätt regeringen föreslår att
beräkningen skall ske livslångt låg. Regeringens för-
slag innebär en livslångt låg pension efter ett livslångt
arbete.
Utskottsmajoriteten försäkrar visserligen i betän-
kandet att det visst skall beviljas förtidspension efter
61 års ålder. Jag känner mig trots det mycket orolig,
eftersom denna riksdag samtidigt har beslutat att
kriterierna för förtidspension endast skall vara strikt
medicinska och regeringen i förtidspensionsproposi-
tionen föreslår att hänsyn inte skall tas till det naturli-
ga åldrandet.
Att socialförsäkringsministern i TV säger att de
som tvingas gå skall kompenseras gör mig faktiskt
inte ett dugg lugnare, eftersom samma minister trots
JämO:s kritik införde att kriterierna skulle vara strikt
medicinska, vilket innebär att alla förslitningsskador
utesluts.
Vänsterpartiet anser att riksdagen bör avvisa re-
geringens förslag och uppdra åt regeringen att åter-
komma med ett förslag som ger låginkomsttagare en
verklig chans att gå i pension vid 61 års ålder.
Så, fru talman, till änkepensionerna. Regeringen
och Genomförandegruppen föreslår att garantipensio-
nen skall räknas av mot ATP-delen i änkepensionen.
Man föreslår att tjänstepensionen inte skall avräknas,
och det tycker vi är bra. Desto mer obegripligt blir då
förslaget att den övergångsvisa änkepensionens ATP-
del skall avräknas mot garantipensionen.
Artikel 119 om lika lön i Romfördraget behandlar
också allt som härrör från arbetslivet, även pensioner.
Det finns inga undantag för dessa principer för för-
måner som rör anställningsförhållanden. Det gäller,
genom Barberfallet, både offentliganställda och priva-
tanställda. Genom att ATP-delen i änkepensionen har
ATP-koppling har artikel 119 i Romfördraget för-
modligen också bäring på regeringens och Genomfö-
randegruppens förslag om att garantipensionen skall
räknas av mot ATP-delen i änkepensionen. Även
efterlevandepensionen skall enligt domar i fallen
Tennoever och Coloroll behandlas enligt artikel 119.
Vänsterpartiet anförde EG:s likabehandlingsdi-
rektiv vad gällde den delade pensionsrätten, och det
visade sig att vi hade rätt. Det skulle nog inte vara så
dumt om regeringen prövade sina förslag på social-
försäkringsområdet mot EG-rätten. Efter folkomröst-
ningen kom Nej till EU med en ny paroll: Skyll inte
på mig - jag röstade nej! Vänsterpartiet avvisar rege-
ringens förslag om att garantipensionen skall avräknas
mot ATP-delen i änkepensionen.
Fru talman! Jag står självfallet bakom Vänsterpar-
tiets alla reservationer, men för tids vinnande yrkar
jag bifall endast till reservation 5 under mom. 11,
reservation 18 under mom. 28 och reservation 19
under mom. 29.