Fru talman! När vi har diskuterat frågan om ett
kommande pensionssystem har det ofta talats om ett
enkelt, lättförståeligt och stabilt system. Men efter att
ha lyssnat på dagens debatt inser man att det inte är så
enkelt. Möjligen är systemet mycket stabilt och även
ett allmängiltigt system men det finns också väldigt
mycket av komplikationer i det.
När stora transfereringssystem skall förändras är
det bra om det får ta tid. Det har i dag visat sig att det
när det gäller pensionssystemet ändå inte har funnits
tillräckligt med tid. Dock har man lagt ned så pass
mycket tid på detta att man vet riktlinjerna för den
framtida pensionen. Den här gången har det dock inte
varit tal om någon folkomröstning, utan fem partier
har kunnat komma överens.
En pension som ger rätt till en trygg ålderdom har
varit utgångspunkten. Då har vi haft överseende med
att beslutet har dröjt och att föreliggande förslag inte
ger besked i alla frågor som rör den framtida pensio-
nens utformning.
Centerpartiet tog redan i mitten av 80-talet initia-
tiv till en rapport där vi förespråkade en grundtrygg-
het i pensionssystemet. Där ville vi också ha möjlig-
het till ett premiereservssystem och ett pensionsunder-
lag som inte missgynnar arbetare med låga inkomster.
Vi slogs också för detta med vårdår.
I stort sett har vi genom det beslut som i dag tas
lyckats fullfölja våra tankegångar. Skyddet för den
människa som vi ibland kallar svag har varit grund-
läggande för Centerpartiets hållning i pensionsfrågan.
Vår kamp för de s.k. undantagandepensionärerna,
som inte kunde erhålla pensionstillskott, visade klart
på vårt sätt att skydda svaga grupper som utan egen
förskyllan inte fått del av samhällets skyddsnät.
Att själv kunna delta i placeringen av de medel
som sparas för en framtida pension är ett nytt och
spännande inslag. Det gäller även för dem som före-
språkar en grundtrygghet i pensionssystemet där man
också kan ha egna pensionsförsäkringar vid sidan. Det
är mycket stimulerande och förvisso ett inslag i
börsvärlden som kommer att få positiva effekter. Men
det är klart att några kommer att välja placeringar som
innebär en låg avkastning eller en mycket dålig sådan.
Hur möter vi då detta?
Klagomål kommer med all säkerhet. Människor är
inte vana vid att ta ett så långtgående ansvar i det
samhälle vi levt i till dags dato. Nu får man ta det
ansvaret, och det ger naturligtvis effekter. Jag tycker
att man på många områden redan tidigare skulle ha
kunnat lägga ett större ansvar på människor också för
den framtida försörjningen.
Ingen skall behöva missa premiereservssparandet
på grund av att man har en ovilja att själv placera sina
pengar. Samhället tar det ansvaret med ett starkt krav
på god förräntning men med försiktighetsprincipen
för ögonen. Utskottet har också starkt poängterat att
administrationskostnaderna för de pengar som tas in
till premiereserven skall vara låga och att pengarna
skall placeras med hög avkastning. Sedan skall för-
hoppningsvis de penningplacerare som anlitas visa
samma goda vilja när det gäller administrationen av
dessa stora summor pengar.
Fru talman! Med det kommande pensionssystemet
med en garantipension i botten borde det inte finnas
risk för snedfördelningar. Alla kommer att vara med-
vetna om de pensionsvillkor som gäller. Garantipen-
sionens utformning missgynnar inte deltidsarbetande,
vilket är glädjande.
ATP-systemet har missgynnat kvinnors pensioner
där låg ATP-poäng som blivit följd av ett deltidsarbe-
te har påverkat den framtida pensionen genom margi-
nalskatteeffekterna. Jag har mött åtskilliga besvikna
kvinnor som först efter pensioneringen har förstått
det. De lever i dag på existensminimumnivå och har
inte några möjligheter att ändra på sin ekonomiska
situation.
Garantipensionen kommer att reduceras av olika
andra inkomster. Det gäller inkomstgrundad ålder-
spension liksom utländsk inkomstrelaterad pension
samt änkepension från ATP. Tjänstepensioner påver-
kar däremot inte garantipensionens storlek, vilket är
en fördel.
Bostadstilläggens utformning är ännu inte klar. En
särskild utredare kommer med ett förslag i ett senare
skede. Det kan tyckas som en svaghet att inte alla
detaljer ännu är lösta i ett kommande stort pensions-
system. Men det finns särskilda skäl till att så inte är
fallet. I det arbetet måste inriktningen vara att männi-
skor även efter pensioneringen kan bo kvar i ett ordi-
narie boende så länge hälsa och krafter medger detta.
När det gäller bosättningsbegreppet för erhållande
av garantipensioner måste det klarläggas vad som
händer med personer som tjänstgör som missionärer,
präster eller på andra tjänster i mer än tre år och sedan
återvänder hem. Lönen har betalats från svensk ar-
betsgivare, men bosättningsbegreppet styr pensions-
villkoren. Arbetsgivaren fortsätter troligtvis att betala
pensionsavgifter, så det medges inte något utrymme
för andra alternativa lösningar för att skydda den
framtida pensionen. Jag hoppas att detta kommer att
klarläggas ytterligare. Vi arbetar i allt större ut-
sträckning utomlands under kortare perioder, och då
måste våra pensionssystem ta hänsyn till detta om vi
arbetar utanför EU-länder.
I propositionen förs ett resonemang kring dessa
problem. Någon särlösning för anställda inom tros-
samfund eller andra hjälporganisationer presenteras
inte. Personer utsända av staten har ett mer heltäckan-
de skydd när det gäller möjlighet att tillgodoräkna sig
tjänsteår för att erhålla garantipension. Regeringen
håller dock öppet för en omprövning i samband med
förslaget till en ny socialförsäkringslag. Jag hoppas att
man då tar hänsyn till dessa människors särskilda
behov. Det rör sig trots allt om en tämligen liten
grupp.
Delvis löser garantipensionen problemet för de
äldre invandrarna som kommer att kunna tillgodoräk-
na sig viss tid grundad på bosättningstid i det egna
hemlandet för andelar i garantipensionen. Denna
möjlighet öppnades vid årsskiftet 1997 och kommer
att finnas kvar. Fortfarande kvarstår problemen röran-
de äldre invandrares försörjning. Vårt utskott har i
olika tillkännagivanden påpekat detta för regeringen
som dock ännu inte kommit med någon lösning. Till
vissa kommuner har särskilda statsbidrag fördelats för
att minska socialbidragskostnaderna. Men det har inte
löst de ekonomiska problemen för alla kommuner.
Att man inte kan ta ut garantipensionen före 65 års
ålder finns det goda skäl för. Många har i dagens
pensionssystem gjort s.k. förtida uttag och inte varit
fullt medvetna om att den lägre pensionen då är livs-
lång. Detta har drabbat många kvinnor som i olika
yrken inte känt att de har orkat arbeta fram till
65-årsåldern. Deras pension har blivit för låg. På
något sätt måste dock möjligheterna till ersättning
lösas om man av olika skäl inte orkar vara kvar i
arbetslivet. Förtidspensionens framtida utformning
löser förhoppningsvis även detta problem.
Fru talman! Centerpartiet är tillfreds med den
lösning som nu föreligger för ett framtida pensions-
system. Garantipensionen med beskattningsrätt som
andra ersättningar skapar förutsättningar att bättre
planera för ålderdomen. Jag yrkar därför bifall till
regeringens proposition 152 och det betänkande från
socialförsäkringsutskottet som behandlar pensionssys-
temet i framtiden.