Fru talman! Jag vet inte om jag blev så mycket
klokare. Det är ju inte så att jag för första gången i
dag ställer de här frågorna till Vänsterpartiet, utan det
har jag gjort i snart sju år. Därför borde de väl inte
komma så väldigt överraskande för någon - allra
minst för Vänsterpartiets huvudtalare i dag, som ju
var med i pensionsarbetsgruppen på den tiden det
begav sig.
Det jag försökte säga, och har försökt säga i en
mängd år i denna kammare och på andra ställen, är att
det förstås blir olika effekt om det är fråga om en ren
höjning av någon av de befintliga skatterna i landet,
exempelvis det som ibland har kallats egenavgifter,
eller om man växlar. Min fråga gällde växlingen. Jag
skall försöka upprepa frågan, om än kanske med suc-
cessivt mindre förhoppning om ett svar: Om arbetsgi-
varavgifterna sänks och detta växlas in i en lika stor
lönehöjning för löntagarna som sedan betalar en lika
stor egenavgift, påverkar det då den skatt som var och
en betalar? Det är den ena frågan. Den andra frågan
är: Påverkar det kommunalskatterna? Jag tycker mig
ha försökt bevisa, jag vet inte hur många gånger nu,
att det förstås inte är så.
Det räkneexempel jag tog, och som jag möjligen
läste upp snabbt när jag tog det för tredje gången i
dag, skall jag nu försöka ta långsammare den fjärde
gången:
Om man har en industriarbetarlön på litet drygt
15 000 kr i månaden har man alltså en årsinkomst på
200 000 kr. Så slipper arbetsgivaren en del av ar-
betsgivaravgiften, lönen höjs med - för enkelhets
skull - 10 %, dvs. med 20 000 kr, och sedan får ve-
derbörande skyldighet att betala en egenavgift som är
lika stor, dvs. 20 000 kr. Frågan är: Har Marie Eng-
ström något annat svar på vad 200 plus 20 minus 20
är än 200?