Fru talman! Jag skall här redovisa utskottets be-
tänkande vad gäller premiepensioner, och jag börjar
med att yrka bifall till utskottets hemställan i SfU13 i
denna del.
Vi socialdemokrater vill ha ett stabilt pensionssys-
tem och en trygg ålderdom. Därför har vi medverkat i
den fempartiuppgörelse som nu ligger klar för debatt
och beslut i riksdagen. Av den avgiften på 18,5 %
som går till pensionen används större delen, dvs.
16 %, till att betala samma års pensioner, ett s.k. för-
delningssystem. Denna del går direkt till dagens pen-
sioner och innebär att den som förvärvsarbetar i dag
betalar till dagens pensionärer. Den resterande delen,
dvs. 2,5 %, sparas och förräntas individuellt. Den
inbetalade avgiften, premien, fonderas och pensionen
kallas premiepension.
Vi fem partier är överens om att ha en premiepen-
sion. Vi är också överens om hur den skall vara kon-
struerad och förvaltas. Eftersom det finns två partier i
kammaren som inte vill se det reformerade pensions-
systemet i denna konstruktion väljer jag att kort be-
skriva hur premiepensionen skall fungera enligt över-
enskommelsen och utskottets betänkande.
Fru talman! Premiepensionssystemet skall vara
uppbyggt som en allmän pension med en försäk-
ringsmässig struktur med en försäkringsfunktion
knuten till staten. Det är en konstruktion som garante-
rar trygghet och stabilitet. I regeringens proposition
och i vårt betänkande framgår det tydligt att premie-
pensionssystemet är utformat så att det omfattas av
egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen.
Det har framförts farhågor att premiepensionen
inte skulle vara nog skyddad gentemot t.ex. ändrade
majoriteter i riksdagen och att det skulle förändras av
politiska beslut. Att förhållandet mellan staten och
den enskilde bygger på en förvaltningsrättslig regle-
ring skall enligt utskottets uppfattning inte innebära
att intjänad premiepensionsrätt skall kunna påverkas
av politiska beslut med retroaktiv verkan.
En ny myndighet, premiepensionsmyndigheten,
skall inrättas den 1 juli 1998 med uppgift att fungera
som en försäkringsgivare. Utskottet tillstyrker rege-
ringens förslag till lag med vissa bestämmelser om
premiepensionsmyndigheten, även kallad PPM, och
att myndigheten skall inrättas den 1 juli 1998.
PPM skall för varje pensionssparare föra ett pre-
miepensionskonto som visar utvecklingen av tillgo-
dohavandet. PPM skall stå under tillsyn av Riksför-
säkringsverket och Finansinspektionen. Socialförsäk-
ringsutskottet delar den bedömningen att försäkrings-
funktionen bör handhas av en nyinrättad myndighet.
Enligt utskottets mening har de utredningar som ge-
nomförts visat på svårigheterna att lägga försäkrings-
funktionen på redan befintliga myndigheter.
Vänsterpartiet anser att PPM:s verksamhet måste
omges med en lagstiftning. Utskottet delar regering-
ens förslag i propositionen. PPM skall bedrivas efter
försäkringsmässiga principer, och därför kommer
delar av försäkringsrörelselagen, FRL, att göras till-
lämpliga på myndigheten genom att man i lagen med
vissa bestämmelser för PPM hänvisar till FRL.
Verksamheten i PPM kommer att bekostas med
avgifter, och det ställer stora krav på genomlysning
och kostnadskontroll. Därför skall denna verksamhet
bedrivas i en myndighet så att man är skyldig att ock-
så följa det statliga regelsystemet för redovisning och
kapitalförvaltning.
Fru talman! Ålderspensionsavgifterna betalas in
successivt under intjänandeåret. Eftersom man inte
kan föra över medlen till en fondförvaltare förrän
pensionsrätten är fastställd, dvs. i slutet av året därpå,
behövs det en tillfällig förvaltare. PPM skall då place-
ra pengarna på konto hos Riksgäldskontoret. Under
denna tillfälliga förvaltning är det önskvärt med en
hög avkastning, men också ett lågt risktagande, trygg-
het och en god betalningsberedskap. Avkastningen
från den tillfälliga förvaltningen skall ges till de för-
säkrade och läggas till deras pensionsrätt.
Utskottet föreslår därför att 8 kap. 1 § i LIP - la-
gen om inkomstgrundad ålderspension - ändras så att
regleringen av den föreslagna förenklade beräknings-
metoden utgår. Därigenom ges möjligheter att fördela
räntan med utgångspunkt från den avkastning som
rent faktiskt är att hänföra till ett visst intjänandeår.
Utskottet tillstyrker med denna ändring förslaget om
den tillfälliga förvaltningen av avgiftsmedlen.
Den enskilda har rätt att välja i vilken form hon
eller han vill placera sina pensionspengar. Men valet
är frivilligt, och om man inte väljer placeras pengarna
i Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden.
Under 1999 kommer medborgarna att få ett brev
där de uppmanas att välja hur de vill att pengarna för
inkomståren 1995-1997 skall placeras.
Om man inte väljer en privat förvaltare föreslås att
PPM skall placera medlen i en nyinrättad fond inom
Allmänna pensionsfonden - Premiesparfonden. Reg-
lerna här är samma som för privata fondförvaltare.
Utskottet tillstyrker detta förslag samt förslaget om
vilka regler som skall gälla för fonden. För att under-
lätta uppbyggnaden av Sjunde AP-fondens styrelse
bör den emellertid kunna inrättas formellt redan den 1
juli 1998.
För att möjliggöra detta föreslår utskottet en änd-
ring i ikraftträdandet av bestämmelserna i förslaget till
lag om ändring i lagen om reglemente för Allmänna
pensionsfonden.
Det kan vara många som är tveksamma till att spa-
ra sina pensionsmedel i aktier. Därför är det viktigt att
poängtera att man kan välja fondförvaltare efter hur
man vill att pengarna skall placeras.
Vänsterpartiet skriver i sin motion att man är kri-
tisk till premiepensionssystemet, bl.a. därför att man
anser att det blir en överflyttning av den ekonomiska
makten till privata kapitalinstitut. Jag vill därför sär-
skilt poängtera att den enskilda har stor möjlighet att
genom sitt val av fondförvaltare styra på vilket sätt
pengarna placeras. Om man inte är nöjd kan man när
som helst byta fondförvaltare.
Utskottet vid framhålla vikten av att PPM aktivt
verkar för en prisreduktion i samband med att ett avtal
sluts med fondförvaltarna - detta med tanke på att
premiepensionssystemets kostnader måste begränsas.
Uttag från premiepensionen kan man göra helt el-
ler delvis från det att man fyllt 61 år. Vilket månads-
belopp man får utbetalat beror på hur mycket man har
på sitt premiepensionskonto och den beräknade me-
dellivslängden.
Man kan också välja att inte ta ut premiepensionen
eller skjuta upp uttaget. Om man börjar göra uttag kan
man också göra uppehåll. Genom att man skjuter upp
uttaget blir den framtida månatliga utbetalningen
större, eftersom kapitalet delas på färre år.
Fru talman! Eftersom det nya ålderspensionssys-
temet bygger på livsinkomstprincipen, dvs. att varje
intjänad krona får betydelse för pensionens storlek,
skall ett uttag av premiepensionen inte påverka möj-
ligheten att tjäna in ny pensionsrätt i premiepensions-
systemet. Pensionerna kommer att grundas på det
sparande och den avkastning som finns på premie-
pensionskontot.
Detta innebär enligt grundalternativet att tillgodo-
havandet på kontot är placerat i värdepappersfonder
även under pensionstiden och att de månatliga pen-
sionsbeloppen uttrycks som värde av ett visst antal
fondandelar. De månatliga utbetalningarna av pensio-
nen kommer således att variera i storlek med föränd-
ringarna i fondandelarnas värde.
Möjligheten att gå över till sparande i räntefonder,
något som skall ske redan från pensioneringen, kan
minska variationen. Men det skall finnas en möjlighet
för den som vill att pensionen skall utgå med ett ga-
ranterat belopp att gå över till en traditionell livränte-
försäkring tillhandahållen av PPM.
Utskottet tillstyrker den föreslagna utformningen
av livränteförsäkringen, men anser att det är viktigt att
regeringen fortsätter överväga eventuella möjligheter
att införa en delvis övergång till livränta. Då det är
väsentligt att PPM:s kostnader hålls nere vill utskottet
också påtala vikten av att PPM i varje fall i ett inled-
ningsskede anlitar utomstående för det praktiska han-
terandet av dessa livräntor om det bedöms vara billi-
gare och effektivare.
Fru talman! Inom premiepensionssystemet skall
det finnas en möjlighet att välja ett efterlevandeskydd.
Det skall vara frivilligt, och kostnaderna skall bäras
av dem som väljer skyddet. Efterlevandeskyddet skall
finnas som en möjlighet både före och under pen-
sionstiden. Det är viktigt att poängtera att efterlevan-
deskyddet i premiepensionen är frivilligt och utformat
som en ren riskförsäkring. Det kan inte ersätta ett
generellt efterlevandeskydd, som är nödvändigt för att
ge ekonomisk trygghet för efterlevande.
Fru talman! Jag har i mitt anförande försökt att
undvika för många detaljer och ändå ge ledamöterna
en bra information om premiepensionssystemet. I
vissa detaljer är det reformerade pensionssystemet
komplicerat och svåröverskådligt. Det ställer stora
krav på rak och enkel information till landets med-
borgare.
Efter det att kammaren har beslutat om införandet
av det nya pensionssystemet börjar det stora arbetet
att göra svenskarna till goda kännare av systemet.
Detta har vi alla bakom uppgörelsen ett stort ansvar
för.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan
i betänkandet vad gäller delen om premiepensionen.