Herr talman! När man väl har accepterat själva
idén och kommit fram till att det inte är något omora-
liskt eller onaturligt att homosexuella människor är
föräldrar - bara för tio tjugo år sedan tyckte man
motsatsen, och ifrågasatte inte ens detta - så måste
man ha väldigt goda skäl för att utesluta just den
gruppen från att komma i fråga om att ansöka om
adoption. Christel Anderberg säger ju att hon inte
ifrågasätter att homosexuella kan vara bra föräldrar.
Det finns många miljöer med människor med olika
livsstil, olika religion och olika originella sätt att bete
sig där man kan diskutera att det på ett eller annat sätt
kan vara svårigheter för barnen att växa upp. Då
skulle vi kunna börja om från början, och säga att det
kanske är olämpligt att människor som jobbar med
vissa yrken adopterar barn generellt sett osv.
Den enda vettiga principen måste vara att utgå
från det enskilda fallet, och inte utesluta en hel grupp
oavsett om det handlar om homosexuella eller om en
viss folkgrupp, en viss yrkesgrupp eller någonting
annat.
Om man inte ifrågasätter att homosexuella kan va-
ra lika bra föräldrar, som Christel Anderberg säger,
och om man väl har tänkt den tanken så måste man
också sluta behandla dem negativt som en grupp i
lagstiftningen.