Herr talman! Socialdemokraterna menar att de ser
till barnens rätt och barnens bästa. Men i debatten om
internationella adoptioner hamnar de alltid i en argu-
mentation om att homosexuella ska ha samma rätt
som heterosexuella, alltså från vuxenperspektivet. Då
slutar de plötsligt att prata om barnens bästa.
Många debattörer försöker även, ganska fult, föra
in diskussionen på att det låter som om de som är
emot förslaget om internationella adoptioner skulle
tycka att homosexuella skulle vara sämre föräldrar.
Det har ingen påstått. Detta vill jag verkligen under-
stryka. Ställningstagandet har absolut inte med det att
göra. Återigen ser man alltså genom de vuxnas ögon
och inte barnens.
Flera har varit uppe i denna talarstol i dag och un-
derstrukit att de homosexuella bara ska få prövas.
Men vad händer i förlängningen när homosexuella
par får avslag? Kommer debatten då att drivas om hur
diskriminerade de homosexuella är som inte får ad-
optera?
Vi har också diskuterat hur vi inte ska upprätthålla
gamla värderingar. I dagens moderna samhälle är
många heterosexuella inte gifta, utan de är sambor.
Varför är ni då så omoderna att ni inte går med på en
översyn av hela adoptionslagen?
Regeringen har tillsatt närmare tusen utredningar
sedan den tillträdde 1994, t.ex. Översyn av lagstift-
ningen för handel med skrot och betongvaror. Varför
kunde inte en så här viktig lag vara med bland de
tusen utredningarna?
Slutligen vill jag bestrida att detta är en genera-
tionsfråga. Jag är inte yngst i riksdagen, men jag
räknar mig i alla fall till de yngre. Därför, herr tal-
man, instämmer jag i min äldre partikollega Christel
Anderbergs yrkanden.