Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Partnerskap och adoption, m.m.

ULF NILSSON (fp), 2002-06-05 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! I dag ska vi fatta ett beslut som i

första hand handlar om barn och deras rätt till en bra

uppväxtmiljö. Det är barnens bästa vi har för ögonen.

Jag vill genast säga att det är min starka överty-

gelse att ett ja till dagens förslag om att homosexuella

ska få prövas vid adoptioner är förenligt med att se

till barnets bästa. Om jag hade känt den minsta oro

för att barn skulle råka illa ut hade jag låtit principen

om likhet inför lagen stå tillbaka för att värna barnet.

Synen på vad en normal familj och normalt för-

äldraskap är varierar, som alla vet, i olika historiska

miljöer. När t.ex. gymnasieelever i dag läser en ro-

man där en flicka för bara några årtionden sedan

kunde bli tvungen att gifta sig för att hon var med

barn förstår de inte riktigt vad som menas.

Det verkar helt obegripligt när man hör talas om

att kvinnor så sent som på 30-talet i Sverige sades

upp från arbetet om de fick barn - för att inte tala om

det helt omöjliga i att en ensam pappa skulle ta hand

om sitt barn.

När jag var liten var det fortfarande många som

skämdes för att berätta att deras föräldrar var skilda. I

dag har vi vant oss vid att familjer kan se olika ut,

och vi vet att barn kan få en kärleksfull uppväxtmiljö

både med ensamstående föräldrar och i traditionella

familjer.

På samma sätt är det med synen på homosexuella

och barn. För bara tio tjugo år sedan tror jag inte att

ens de mest fördomsfria tänkte tanken att homosexu-

ella skulle kunna ha barn. Jag vill ärligt säga att jag i

varje fall inte tänkte den tanken.

I takt med att värderingarna i samhället blir mer

öppna för olika sätt att leva ändras också de självklara

värderingarna. Fler människor vågar leva som de

själva vill. Till sist ställer sig alltfler människor frå-

gan: Varför är det egentligen så självklart att en ho-

mosexuell person inte ska kunna duga som förälder?

Har i själva verket inte många homosexuella redan

varit bra föräldrar, även om de officiellt inte talat om

sin läggning.

Vi är alltfler som har ställt frågan varför man ska

hålla fast vid en invand värdering utan att moraliskt

och intellektuellt pröva den. Finns det egentligen

några moraliska eller intellektuella skäl till att homo-

sexuella inte skulle kunna vara föräldrar?

I Folkpartiet har denna process pågått i ett antal år

med debatt, dialog och stor respekt för olika åsikter.

Ett liberalt parti som Folkpartiet har ju en lång tradi-

tion av att utgå från tolerans och av att bedöma män-

niskor som individer i stället för att utgå från grupp-

tillhörighet.

Av den anledningen och i den traditionen har

Folkpartiet genom åren arbetat för att avskaffa skilda

typer av diskriminerande lagstiftning mot olika grup-

per, bl.a. mot homosexuella. Det var en liberal justi-

tieminister som en gång i tiden lade fram lagförslag

om att avskaffa brottsbeteckningen på homosexuali-

tet.

I den traditionen tillstyrkte vi med öppna ögon

den statliga utredning om barn i homosexuella famil-

jer som tillsattes för några år sedan. När utredningen

så småningom blev klar och föreslog att homosexu-

ella skulle få prövas som adoptivföräldrar beslutade

Folkpartiets landsmöte med betryggande majoritet att

ställa sig bakom det förslaget.

För mig som liberal är det naturligt att alltid utgå

från individen och det enskilda fallet. Då blir det

också naturligt att i samband med adoption utgå från

den individ som vill adoptera och inte i förväg ute-

sluta en hel grupp. Det vore ju, herr talman, detsam-

ma som att säga att samtliga homosexuella, utan

undantag, är sämre adoptivföräldrar än heterosexuel-

la.

Om man ser till barnets bästa borde väl det riktiga

vara att pröva vilka som verkar ha de bästa förutsätt-

ningarna att ta hand om ett barn. Ingen människa har

ju någon rätt att adoptera, vilket flera har sagt tidiga-

re. Det gäller både hetero- och homosexuella. Men

alla ska kunna prövas.

De tre vanligaste argumenten mot dessa adoptio-

ner har varit att experterna säger nej, att internatio-

nella adoptioner skulle försvåras och att människor-

nas fördomar skulle göra det svårt för barnen.

När det för det första gäller experterna kan man

faktiskt inte säga att de är emot att homosexuella ska

få adoptera. Olika myndigheter, remissinstanser och

organisationer har visserligen kommit till olika slut-

satser, och en del är negativa. Men det är slående att

de som särskilt har forskat kring barn i homosexuella

miljöer - de som verkligen kan betraktas som åt-

minstone vetenskapliga experter - säger med övervä-

gande majoritet ja till att utöka denna adoptionsmöj-

lighet.

Den statliga kommittén om barn i homosexuella

familjer har gått igenom forskning som finns på om-

rådet och kommit fram till att det inte är motiverat att

utesluta homosexuella som tänkbara adoptivföräldrar.

Samma slutsats som kommittén har kommit fram

till ger de internationella forskarna Gillian Dunne,

Nanette Gartrell m.fl. uttryck för i en DN-artikel för

några veckor sedan. De har ägnat många år åt avance-

rade akademiska studier kring barn i homosexuella

familjer. Där står: "Det är värt att notera att ingen av

studierna påvisar att barn till homosexuella har en

sämre psykodynamisk utveckling än andra barn. .

Homosexuellt föräldraskap är förenligt med ett ut-

märkt liv för barnen."

När det gäller experterna skulle jag tvärtom mot

vad som har sagts här vilja säga att just de som sär-

skilt studerat barn i homosexuella familjer ger oss

mycket goda argument för att säga ja till dagens lag-

förslag. Däremot har en övervägande del av de re-

missinsanser här i Sverige som har sagt nej trots allt

sagt jag till s.k. styvbarnsadoptioner. Alla de som

hänvisar till de svenska remissinstanserna borde åt-

minstone ta intryck av den tanken. Därför kan jag inte

förstå att t.ex. Kristdemokraterna inte accepterar den

begränsade adoptionsmöjlighet som de flesta svenska

remissinstanser talar om.

Det andra argumentet gäller internationella adop-

tioner. Här har ett missförstånd levt kvar ända sedan

debatten började. Många har sagt att länder med and-

ra värderingar skulle sluta att tillåta att svenskar ad-

opterar barn från andra länder. Så är det inte alls. Det

är förvisso många länder som inte vill lämna barn till

homosexuella. Men det har inte kommit svar - utom

från Lettland - som tyder på att heterosexuellas ad-

optioner på något sätt skulle komma i fara om Sveri-

ge ändrar lagen. Självklart har givarländerna rätt att

om de vill endast lämna barn till heterosexuella ad-

optivföräldrar. I början kommer en hel del länder

säkert att göra så. Men myten om att nuvarande

svenska möjligheter att adoptera skulle försämras kan

alltså glömmas bort. Det är helt enkelt inte så.

Det tredje gäller fördomarna. Många människor

säger i debatten att de i och för sig inte har något

emot att alla prövas men att fördomarna gör det svårt

för barnen. Med det resonemanget skulle man kunna

utesluta väldigt många grupper som på något sätt är

annorlunda: ovanlig hudfärg, ovanlig religion, osv.

Men är det verkligen bra för människorna och barnen

att staten konserverar fördomar? Dessutom förändras

inställningen till homosexuella nu väldigt fort. Det är

någonting som jag tror att många riksdagsledamöter

som varit ute på besök i skolklasser har upptäckt.

Utvecklingen går snabbt även i andra länder. Ho-

mosexuellas adoptioner tillåts i många delstater i

USA, i Kanada och Nederländerna. I Danmark, Island

och Norge tillåts styvbarnsadoption för registrerade

partner. I alltfler länder diskuteras också homosexu-

ellas adoptioner. Det är ingen specifik isolerad svensk

debatt vi har i den här frågan.

Herr talman! Det har i den här debatten ibland fö-

rekommit övertramp - jag tänker nu inte på debatten i

kammaren, utan genom åren - från båda hållen. Jag

vill verkligen betona att jag och mina liberala vänner

som stöder förslaget ärligt respekterar att det finns

olika åsikter. Jag anser inte att alla som är emot ho-

mosexuellas adoptioner är moraliserande mörkermän.

Jag förväntar mig också att de som är emot min åsikt

inte betraktar mig som en extrem moralupplösare.

Hela den här frågans utveckling hänger så mycket

ihop med olika traditioner, kulturer och historiska

sammanhang. Man måste helt enkelt respetera att

människor har olika uppfattning.

Frågan handlar inte i första hand om vuxna män-

niskors rätt. För mig är det visserligen en självklar

utgångspunkt att människor ska ha rätt att välja sin

livsstil fritt så länge de inte skadar någon annan. Men

det är som sagt inte den principen det handlar om när

det gäller homosexuellas rätt att prövas för adoption.

Det handlar om att alla barn som lämnas till adoption

ska ha rätt att få alla kärleksfulla tänkbara föräldrar

prövade. Det är inte rätt mot barnen att i förväg ute-

sluta någon grupp.

För Folkpartiet har den individuella utgångs-

punkten tillsammans med utredningens välavvägda

slutsatser varit utslagsgivande när vi som parti har

bestämt oss för att säga ja till att homosexuella ska få

prövas som adoptivföräldrar. När vi ställde de svåra

frågorna mot invanda föreställningar blev till sist det

enda logiska svaret för de flesta av oss: Ja, lagen ska

inte utesluta någon grupp.

Herr talman! Med det yrkar jag för Folkpartiets

del bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ULF NILSSON (fp): Partnerskap och adoption, m.m. (2002-06-05) — PRESS0