Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att kon-
centrera mig på ett område inom välfärdspolitiken,
nämligen trygghetssystemen.
Dagens trygghetssystem är resultatet av en mängd
beslut, som har tillkommit under flera decennier. Det
har bl.a. resulterat i olika ersättningsnivåer och varie-
rande finansieringar. Ändå måste den enskildes behov
bedömas som ungefärligen lika stort, oberoende av
orsakerna till inkomstbortfallet.
Den pågående debatten om trygghetssystemen
motiveras av behovet av utgiftsminskningar, brist på
enhetlighet och enkelhet, orättvisor i systemen och
tendenser till överutnyttjande.
Att utformningen av systemen inte är enhetlig in-
nebär bl.a. olika ersättningsnivåer, olika tak och olika
golv. Ersättningsnivåerna varierar från 70 % till
100 %. Inkomsttaket i a-kassan ligger vid 5,5 basbe-
lopp och i sjukförsäkringen vid 7,5 basbelopp. Golven
varierar också kraftigt. I arbetslöshetsförsäkringen är
t.ex. lägsta beloppet 245 kr per dag medan det i för-
äldraförsäkringen är 60 kr per dag.
Fru talman! Vi kristdemokrater anser att trygg-
hetssystemen bör reformeras. Grundpelarna i den
kristdemokratiska ideologin är då för oss viktiga ut-
gångspunkter.
Personalismen betonar frihet och personligt an-
svarstagande.
Broderskapstanken betonar solidaritet, tar sin ut-
gångspunkt bl.a. i den gyllene regeln och motiverar i
det här sammanhanget en fördelningspolitisk profil.
Förvaltarskapstanken betonar ansvaret för våra
gemensamma resurser. I den ligger en effektivitetsas-
pekt. Att bygga system som är ineffektiva strider mot
förvaltarskapstanken.
Subsidiaritetsprincipen innebär att trygghetssys-
temen skall vara subsidiära, dvs. stödjande, och de
skall stärka de positiva krafterna hos individen och i
dennes små, naturliga gemenskaper.
En viktig fråga att ta ställning till i trygghetssys-
temen är om de skall vara obligatoriska eller frivilli-
ga. Vi kristdemokrater landar på en obligatorisk för-
säkring som den bästa, av flera skäl. Många skulle
avstå från frivilliga försäkringar. Skattebetalarna
skulle ändå få ta det yttersta ansvaret. Andra skulle
försäkra sig, men otillräckligt. Ett tredje och mycket
viktigt skäl för en obligatorisk försäkring är att indivi-
der med särskilt höga risker knappast skulle kunna
teckna egna privata försäkringar.
Fru talman! Vi kristdemokrater anser att samhäl-
lets skyldigheter måste kunna avta i takt med ökade
inkomster. Det motiverar ett tak för ersättningsnivå-
erna som vi anser bör ligga på nuvarande nivå, dvs.
7,5 basbelopp.
Vi menar också att det bör finnas en enhetlig
lägsta nivå, ett golv, i trygghetssystemen på 2 basbe-
lopp.
Mellan golvet och taket bör ersättningen ligga på
80 % av inkomsten upp till 5 basbelopp och därefter
på 50 % av inkomsten mellan 5 och 7,5 basbelopp. I
förhållande till nuläget innebär det en förbättrad er-
sättning för högre inkomster vid arbetslöshet och en
lägre ersättning för höga inkomster i sjuk- och föräld-
raförsäkringen. Det innebär en kraftig förbättring i
föräldrapenningen vid riktigt låga inkomster.
Trygghetssystemet, förutom föräldraförsäkringen,
bör finansieras utanför statsbudgeten genom egen-
och arbetsgivaravgifter. Enhetliga avgifter bör tas ut
på inkomster ända upp till taket på 7,5 basbelopp. På
inkomster över detta tak kan en halv avgift tas ut. Då
är alla med och finansierar basnivån i trygghetssyste-
men. Därigenom får vi också en klar fördelningspoli-
tisk profil till förmån för inkomsttagare med lägre
inkomster. Samtidigt lämnas ändå ett utrymme för
frivilliga försäkringslösningar för dem som önskar ett
förbättrat skydd.
Andreas Carlgrens uttryckssätt om att flytta peng-
ar från toppen till grunden stämmer med vårt synsätt.
Jag uppfattade även att Miljöpartiet ser det på samma
sätt. Jag är dock litet förvånad över att man inte anger
något tak. Det har i alla fall inte kommit till uttryck i
debatten.
Fru talman! Frågan om framtidens trygghetssys-
tem kräver stor politisk enighet. Trygghetssystemen
måste vara stabila och robusta. De skall ge alla möj-
lighet att leva ett tryggt och värdigt liv.
Vi kristdemokrater skulle vilja se en parlamenta-
risk utredning med uppgift att ta fram ett sådant för-
slag. Utredningen bör tillsättas snabbt och arbeta
skyndsamt, men naturligtvis grundligt.
Fru talman! Vi anser att ett reformerat trygghets-
system borde genomföras redan 1997 - det år då
regeringen vill sänka ersättningsnivåerna. Vi kan inte
acceptera sådana sänkningar. Det är förvånande att en
socialdemokratisk regering har valt den sämsta av de
enkla vägarna. Vi saknar omsorgen om de som redan i
dag lever på marginalen. Orkar man, som s, bara
tänka på en enkel väg, så vore det smakligare att sän-
ka taket än att sänka nivåerna.