Herr talman! I går skroderade Carl Bildt över att
moderaterna hade mest tid över. När det är en rättvis
fördelning, som i dag, blir det faktiskt lika mycket tid
över till alla.
Sten Svensson hävdar att lex Pysslingen ökar
kommunernas kostnader. Samtidigt vill moderaterna
dra in 4,5 miljarder från kommunernas statsbidrag.
Man vill belasta kommunernas socialavgifter genom
att försämra i socialförsäkringssystemen och införa
två karensdagar. Vad kan dessa två karensdagar få för
effekter på t.ex. den svenska folkhälsan och på kom-
munernas socialbidragsutgifter?
Andreas Carlgren beskriver svenskarna som
hjälplösa kuggar i ett stort samhällsmaskineri, som
inte vet vem som har ansvaret. Och så pläderar han
för grundtrygghet! Men välfärden skall inte grundas
på gamla fattigvårdsprinciper, Andreas Carlgren.
Legitimiteten i våra system bottnar just i att de är
generella. Ert budgetförslag bidrar till bestående hög
arbetslöshet, minskad privat konsumtion och allmänt
ökade svårigheter för de svaga grupperna i samhället,
dvs. de grupper ni hävdar att ni vill värna.
Och så är Chatrine Pålsson upprörd! Denna repre-
sentant för riksdagens familjefundamentalistiska parti
hävdar att vi nedvärderar kvinnors arbete. Jag vill tala
om för Chatrine Pålsson att pigor bara kan rekryteras i
samhällen med stora klassklyftor. Klassklyftorna ökar
i Sverige, och risken är att det blir någonting i stil
med avdragsgilla pigor. Det kan bara bygga på för-
tryck av kvinnor.
Socialdemokraterna har sagt att de vill värna
principerna i den generella välfärden. Det är någon-
ting som vi i Vänsterpartiet ställer oss bakom. Vi
anser att detta försvar är såväl ideologiskt som sam-
hällsekonomiskt motiverat. Jag skulle vilja att mottot
för välfärdspolitiken skulle vara "Av var och en
efter förmåga, åt var och en efter behov" och inte
Bibelns "Åt den som har varde givet". Det verkar
också som om det finns stöd i riksdagen för det.