Herr talman! Först en rättelse. Jan Bergqvist sä-
ger att alla talare uttrycker sig pessimistiskt om bud-
getkonsolideringen. Det är ett budskap som man
ibland hör från socialdemokrater och centerpartister.
De menar att det bara är de som är beredda att ta
ansvar för och lägga fram förslag om en sanering av
statsbudgeten. Det är inte sant. Det är faktiskt bara
Vänsterpartiet som har litet avvikande åsikter på just
den punkten. Alla andra oppositionspartier backar
upp budgetsaneringen.
Bakom det svenska konvergensprogrammet, där
just budgetsaneringen är huvudtemat, står fyra partier.
Förutom Socialdemokraterna och Centern är det
Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Vi bör påminnas
om att samarbetet med Centern i huvudsak är en parti-
taktisk manöver och ett sätt att splittra den borgerliga
oppositionen. På det området är Socialdemokraterna
mycket framgångsrika, det måste man säga.
Jan Bergqvist sade att Miljöpartiets förslag leder
till drastiska strukturförändringar som riskerar att leda
till lägre tillväxt. Men han preciserar sig inte. Jag
undrar om han egentligen inte bygger påståendet på
fördomar mot Miljöpartiet, snarare än på de faktiska
förslag som vi har lagt fram här i riksdagen.
Vad är det han syftar på? Är det förslaget om ar-
betstidsförkortning? Vi föreslår att man sänker ar-
betstiden till 35 timmar per vecka med start 1998. Det
genomförs sedan under ett antal år framöver. Är det
detta som skapar de mycket negativa effekterna? Är
det den mer radikala fördelningspolitiken som är så
destruktiv? Eller syftar han på att vi satsar litet mer på
kommunerna än vad regeringen gör? Vi satsar inte så
litet mer förresten - det dubbla eller det tredubbla.
Vad är det som är så destruktivt? Det vore intres-
sant att få detta utrett.