Fru talman! Det börjar bli litet pinsamt när social-
demokrater hävdar att allt var väl i Sverige fram till
den 4 oktober 1991 och att allt gick snett därefter. För
att en gång för alla avfärda detta i den fortsatta debat-
ten här i dag vill jag återge vad Kjell-Olof Feldt, den
förre socialdemokratiska finansministern, 1991 skrev
om orsakerna till krisen:
Den tredje vägen ledde åt fel håll. Det verkade bä-
ra i väg mot det stup jag talade om på 1984 års parti-
kongress. Vidare skriver han om december 1989: Vi
hade nu kommit därhän att den tredje vägens ekono-
miska politik höll på att bryta samman. Vid nästa
anhalt väntade arbetslösheten.
Diskutera orsakerna med Kjell-Olof Feldt snarare
än med mig!
Jag tycker att det är korrekt och väsentligt det som
Jan Bergqvist sade om att man skall känna den verk-
lighet man lever i och veta vad man vill för att kunna
göra en bra politisk insats.
Det är detta som är problemet med regeringens -
och för all del också med Centerpartiets - politik. Att
man inte vet vad man vill har vi sett ett antal exempel
på. Anne Wibble tog upp många.
Jag blev rädd när jag hörde Jan Bergqvist läsa upp
de tio punkter i sitt program som skall ge de nya job-
ben. Bakom dem ligger skattehöjningar på 10-15
miljarder på företagens investeringar och höjningar av
skatten på arbete med 40 miljarder. Vi har hört hur
TCO-ekonomerna, liksom Inger Olsson, TCO:s ord-
förande, säger att den höga skatten på arbete är för-
ödande för jobben.
Man försämrar forskningsanslagen som påverkar
framtidens möjligheter för företagen. Man återreglerar
arbetsmarknadslagstiftningen. Man skall förtidsav-
veckla kärnkraften och höja kostnaderna för energi i
motsvarande grad.
Socialdemokraterna är inte i takt med verkligheten
och vet uppenbarligen heller inte vad de vill.
Jag skall be att få avsluta genom att ställa två frå-
gor till Jan Bergqvist. För det första: Tycker Jan
Bergiqvist att det är rimligt att vårdbiträdet i Katrine-
holm betalar 65 % av sin inkomst i skatt? För det
andra: Hur kan Jan Bergqvist skriva under ett betän-
kande som innebär att änkepensionerna sänks i mot-
svarande mån som bidragen till politiska partier och
LO höjs?