Herr talman! Jag kan hålla med om det sista. Där-
för tog jag upp frågan. Jag tolkar det så att det är just
det finanspolitiska avsnittet som är det tunga i det här
sammanhanget.
När det gäller skatteväxlingen måste jag få ett
förtydligande av finansministern. Överenskommelsen
i Skatteväxlingskommittén var att man bör skatteväxla
på samma nivå som man hittills har gjort när det gäl-
ler höjningar av miljöskatterna. Det vore intressant att
höra regeringens syn på detta. Ställer ni upp bakom
den överenskommelsen?
Sedan vill jag ta upp en annan sak som inte har
nämnts här. Det gäller EU-medlemskapet. Det står
nämligen i propositionen på ett antal ställen att det
skulle gett stora positiva ekonomiska effekter, men
det är väldigt svårt att hitta en redovisning av hur man
har räknat fram detta, en analys av hur det kan komma
sig och vad det i så fall skulle handla om för siffror.
Det förefaller vara påståenden tagna ur luften. Där-
emot vet vi att EU-medlemskapet kostar pengar. Vi
får nog räkna med att staten får punga ut med ungefär
10 miljarder på olika sätt för EU-medlemskapet. Om
vi ser på länder som valt att stanna utanför EU, har de
inte haft en sämre ekonomisk utveckling än vad vi har
haft. Detta påstående förefaller långsökt. Vi i Miljö-
partiet ifrågasätter om det här påståendet över huvud
taget är korrekt. Om regeringen tänker fortsätta att
påstå detta är det viktigt att man lämnar någon typ av
analys som gör att vi kan diskutera det på ett riktigt
och sakligt sätt.
Jag vill ta upp ytterligare en sak som gäller miljö-
satsningen. Där finns det också många vackra ord.
Det finns en del utökningar på miljösidan i den här
vårpropositionen. Men man kan jämföra dessa utök-
ningar med de neddragningar som har gjorts just på
miljösidan under senare år. Jag tänker framför allt på
Naturvårdsverket och länsstyrelserna där man har den
centrala och viktiga tillsynen. Miljöarbetet måste ju
fungera på ett sådant sätt att man har en bra och aktiv
tillsyn som förhindrar att miljöproblem uppstår. Det
skall inte komma efteråt. Då är det ju redan förstört
eller stört. Där har det skett stora neddragningar.
Ungefär en fjärdedel av dessa resurser har försvunnit
under 90-talet. Det ser ut att kunna bli ännu fler.
Nu lägger man tillbaka, men inte lika mycket som
man har tagit bort. Det är ju egentligen ingen utök-
ning. Detta innebär faktiskt att man återställer en del
av de försämringar man har gjort. Att då tala om att
man gör en stor satsning på ett ekologiskt hållbart
samhälle rimmar oerhört illa. Det rimmar också illa
när man sänker skatten på energisidan som vi vet är
central för miljöbelastningen. Energianvändningen
måste minska om miljöbelastningen skall minska
långsiktigt. Detta är fullständigt kristallklart. Där går
ju propositionen i motsatt riktning.
Det gäller också trafiksidan, där man inte heller
har kommit fram med de drivmedelsskatter som be-
hövs för att åstadkomma en miljöomställning av tra-
fiksystemet. Det är halvgånget. Detta kräver ett svar
från regeringen. Vad menar ni egentligen konkret när
ni talar om ett ekologiskt hållbart samhälle? Hur skall
den omställningen ske?