Herr talman! Jag ställde i mitt inledningsanförande
en del frågor till finansministern. Jag skall upprepa
dem.
En fråga gällde skatteväxlingen för miljön, att man
sänker skatten på arbete och i stället höjer den på
energi- och miljösidan. Har socialdemokraterna över-
gett ambitionen att skatteväxla för miljön? Anled-
ningen till att jag ställer frågan är att det som står på s.
33 i vårpropositionen gör att man kan tro att ni fak-
tiskt backar på den här punkten. Det finns en uppgö-
relse från förra året i en utredning som ni borde kunna
följa upp.
En annan fråga gällde den avskaffade produk-
tionsskatten på vattenkraft, som från miljösynpunkt
och hushållningssynpunkt inte kompenseras av någon
annan åtgärd. Detta kan ställas i relation till regering-
ens tal om en miljöomställning. Vad menar regeringen
med sitt fagra tal om en miljöomställning, när man i
stället sänker skatten på energi, vilket gör att ener-
gislöseriet och trycket på en vattenkraftsutbyggnad
ökar? Betyder det här t.ex. att regeringen är positiv
till att bygga ut vattenkraften?
Jag ställde också en fråga om tillväxtkalkylerna,
som det faktiskt finns anledning att diskutera, efter-
som vi nu befinner oss vid startpunkten för behand-
lingen av vårpropositionen i riksdagen. Regeringen
har i propositionen räknat med en hög tillväxt - 3,4 %
år 2000 - vilket ju är själva grunden för att man skall
klara att uppnå målet att sänka arbetslösheten till 4 %,
något som i och för sig är vällovligt. När man läser
vidare i de avsnitt som behandlar finanspolitiken och
budgeten framöver visar det sig att regeringen inte är
beredd att inteckna de ökade skatteintäkter som en
sådan hög tillväxt innebär på så sätt att det blir mindre
utgifter för arbetslösheten när den minskar i omfatt-
ning. Man intecknar inte detta, utan i propositionen
står det i klartext att det betraktas som väldigt osäkert
om det verkligen går att få in de här pengarna.
Regeringen har här alltså gett två olika budskap.
När man talar om arbetslösheten är det alldeles säkert,
men när det gäller finanspolitiken är det osäkert. Jag
tror att det är det osäkra som gäller. Regeringen har
tränat upp en viss förmåga att ta ansvar när det gäller
finanspolitiken, däremot inte när det gäller arbetslös-
heten. Det vore bra att få ett klargörande.