Herr talman! Det är samma betänkande vi talar
om. Jag menar att mörkertalet är stort. Hur kan en
domstol se in genom väggarna i husen? Det mesta
sker i skymundan. De flesta är så rädda att de inte
vågar tala ens med sina närmaste. Hur skall man då
kunna hävda sin rätt inför en domstol eller inför so-
cialtjänsten?
Vi vet att våld är inblandat i så oerhört stor pro-
cent av skilsmässorna och att man inte kan ha gemen-
sam vårdnad. Jag förespråkar också gemensam vård-
nad i första hand. Det blir ett mörkertal. Det är ett för
stort ansvar vi som lagstiftare lägger på domarna att
bedöma detta. Har det varit en dom eller anmäld
misshandel kan man naturligtvis få reda på det, men
det mesta av detta försiggår mellan fyra väggar.
Man kan inte gå emot den ena förälderns vilja när
det gäller gemensam vårdnad. Det är det viktigaste.
Det behöver inte ens vara misshandel för att det skall
bli tokigt.
Jag hörde, herr talman, att Inger Segelström sade
att man inte ville använda tvång till samtal ens. Den
åsikten delar jag. Men hur skall man då kunna tvinga
till gemensam vårdnad? Det är en mycket ologisk och
underlig inställning.
Man skulle möjligen säga att man trots det skulle
vilja kunna döma till gemensam vårdnad.
Jag tycker att det är helt ologiskt att inte kunna
tvinga i det ena fallet, men i det andra kunna tvinga
till mycket värre saker.