Herr talman! Bo Lundgren är en taktiker. Han
glider undan och svarar inte på frågorna. Han
svarar t.ex. inte på hur vi skall kunna kontrollera
enskilda personers aktiehandel. Den frågan berör
han över huvud taget inte.
Sedan tar han upp frågan om företagsbeskattningen
och talar målande om problemen och säger att han
beklagar dem, men att det är ett litet problem att
LM Ericsson inte kan förutse vilken skatt man skall
betala. Det är ett stort problem, Bo Lundgren.
Det handlar om rättssäkerhet, det som Bo
Lundgren säger sig vilja värna om. Men här är det
ett litet problem. Här åsidosätter man
rättssäkerheten rakt upp och ner. Han beklagar det
visserligen, men han har inte någon som helst
förståelse för att det är ett rättssäkerhetsproblem.
Det är litet synd.
Sedan kommer det mest famösa av alla uttalanden.
Bo Lundgren säger: Jan-Eskil Jörby är visserligen
ordförande för denna organisation, men jag är
ganska övertygad om att Jan-Eskil Jörby inte har
kommunicerat sin artikel med medlemmarna. Nej,
naturligtvis inte. Så fungerar ju inte den
representativa demokratin.
Vi väljer våra ombud till riksdagen, vi väljer våra
ombud till ordförande osv. Sedan representerar de
en grupp av människor och agerar utifrån det.
Detta är representativ demokrati, Bo Lundgren.
Det är inte socialism, som Bo Lundgren nu slänger
ur sig litet vårdslöst. Försök att håll isär begreppen
litet!
Det framgår av artikeln vad Carl-Johan Westholm
menar. Det är alldeles otvetydigt att hans kritik mot
regeringens förslag om företagsbeskattningen var
svidande.