Herr talman! Jag brukar sällan anmäla mig en extra
gång, men statsrådet fick mig till det. Han sade:
Det är naturligt för kommunister, men det får man
inte säga.
Bo Lundgren får säga vad han vill och vad
talmannen tillåter. Jag själv är vänsterpartist av en
sort som tycker att det är bra med
marknadsekonomi. Marknadsekonomin behöver
bra politiker för att få ordning och reda på saker.
Det vi egentligen diskuterade var förmånsrätt för
betalningssäkrade fordringar. Min poäng, Bo
Lundgren, är att regeringen säger att denna
proposition inte har några ekonomiska
konsekvenser. Jag säger att om man slopar den här
förmånsrätten får det väsentliga ekonomiska
konsekvenser för statsinkomsterna. I denna
inställning har jag medhåll av TCO:s styrelse. Även
en annan institution håller med mig, nämligen
Riksskatteverket.
Detta är också föremål för utredning.
Insolvensutredningen arbetar med denna fråga.
Men regeringen behöver inte invänta
Insolvensutredningen. Regeringen kan köra över
Riksskatteverket och en stor opposition i denna
kammare. Jag menar att i den här frågan döljer
man ett väsentligt skattebortfall.
Jag tycker inte att man skall ta alla inkomster till
staten, statsrådet Lundgren. Men som en som inte
var kommunist sade: Ge kejsaren, vad kejsaren
tillhör. Han levde för jättelänge sedan och var inte
kommunist. Jag tycker att man skall göra detta.
Lönerna i Sverige är drygt 600 miljarder, statsrådet
Lundgren. De offentliga utgifterna ligger väl på
ungefär 1 100 miljarder. Inte ens om vi tar in alla
pengar räcker de. Men i det läge vi nu har, med de
gigantiska underskotten, kan vi inte fortsätta att
tala om ofinansierade skattesänkningar. Men det är
en helt annan debatt.