Fru talman! Om den ambitionen är statsrådet
Lundgren och jag helt överens. Om den
infallsvinkeln kan vi göra ett gemensamt manifest.
Men det är den praktiska tillämpningen som är det
intressanta.
Vi och hela riksdagen förväntar oss ett
åtgärdspaket mot ekobrottsligheten. Vi har velat
ha det snabbt under denna vår, men det har
Riksdagens revisorer inte klarat av. Man har sagt
att vi skall få det till hösten. Då har vi sagt: Låt oss
då ta ett samlat grepp för att skärpa kampen mot
ekobrotten och samtidigt strama upp
lagstiftningen.
Men nu gör regeringen tvärtom. Genom denna
proposition öppnas nya möjligheter till
ekobrottslighet och avancerat skatteundandrag.
Sedan skall man till hösten laga det som man
kanske ställer till med nu på våren. Det är det som
är en dålig politik.
När uppstår ekonomisk brottslighet? Det är när det
finns goda möjligheter till den. Det avgörande är
inte nivån på skattesatserna i sig utan hur
lagstiftningen är utformad. Det bästa sättet att
åtgärda ekobrotten är naturligtvis att ha en enkel
och klar lagstiftning med enhetliga nivåer. Om
detta är det primära syftet är denna metod den
enklaste.
Att ta bort möjligheten till tredjemansrevisioner
underlättar ekobrott. Att ta bort möjligheten till
revision av löpande beskattningsår försvårar de
integrerade revisionerna. Att ta bort möjligheten
till revision hos fysisk person försvårar en bra
skattekontroll. Att få större möjlighet att
undanhålla vissa handlingar, som nu förelås i
propositionen, försvårar en bra skattekontroll. Att
ta bort förmånsrätten för betalningssäkrade
fordringar gör att det allmänna mister skattemedel.
Att ta bort möjligheterna till
överraskningsrevisioner försvårar
revisionsverksamheten.
Statsrådet! Vi i skatteutskottet har åkt runt och
träffat fältarbetarna i skatteförvaltningen. Trots att
vi har haft representanter för Riksskatteverket med
i utredningen hör vi hur man på fältet bitterligen
klagar över att man blir avlövad och mister
effektiva instrument.
Man kan faktiskt klara av fall som Halvar Alvgard
och Hjortbergfallet. Hjortbergfallet har vi redan
klarat med annan lagstiftning. Det går att lösa dessa
problem utan att det öppnas vida fält för
ekobrottslighet och avancerat
skatteundandragande. Den möjligheten har
statsrådet försuttit.