Herr talman! Utrikesministern gjorde ett litet
märkligt utfall alldeles på slutet när hon försökte tolka
motiven för våra förslag och våra synpunkter vad
gäller Nato och Natos roll. Självklart är det alldeles
centrala i vår positiva syn på Natoprocessen att Nato
är helt avgörande för möjligheterna att klara två av de
europeiska centrala säkerhetsproblemen - dels Bosni-
en, dels integrationen av både Rysslands grannländer
och Ryssland självt i det gemensamma europeiska och
västliga samarbetet. Där har Nato en mycket central
roll. Det är svårt att se hur en sådan integration också
av Ryssland skulle kunna ske under trygga former
utan ett Nato och utan ett starkt amerikanskt delta-
gande i den europeiska kontinentens säkerhet. Det är
det alldeles centrala motivet.
Debatten om mittfåran är litet lustig. Det här be-
tänkandet var ju ursprungligen ganska enhälligt. Men
sedan kom det väl en order uppifrån som gjorde att
Socialdemokraterna i slutändan ville avstyrka de
moderata kraven - och även Folkpartiets, tror jag - i
stället för att besvara dem, som vi under de gångna
åren brukat göra när vi har diskuterat säkerhetspoliti-
ken i Sverige. Kanske är det valåret som spökar.
Slutligen har jag en fråga till utrikesministern som
hon säkert förväntar sig. Jag har ställt frågan många
gånger och även Lennart Rohdin har ställt den: Är det
ändå inte riktigt och viktigt att Sverige nu, inte minst
inför president Jeltsins besök, uttalar sin positiva syn
på Natoprocessen och de baltiska ländernas Natomed-
lemskap för att därmed tydligt och klart till Ryssland
skicka den väldigt viktiga signalen att Sverige har en
åsikt i frågan och att vi ser positivt på detta?