Fru talman! Om efterkrigsgenerationens viktigaste
uppgift var att samla och ena Västeuropa kring fred,
demokrati och marknadsekonomi, är vår generations
viktigaste uppgift att öppna dörren och stödja de
befriade länderna i Central- och Östeuropa. Östut-
vidgningen spelar en avgörande roll för att utsträcka
den nuvarande säkerheten och stabiliteten i västra
Europa till att omfatta hela Europa. För oss i Sverige
är naturligtvis det regionala samarbetet kring Öster-
sjön och Estlands, Lettlands och Litauens integration i
EU av särskilt säkerhetspolitiskt intresse.
I västra Europa fortsätter det fredliga integrations-
arbetet, och i östra Europa finns både positiva tecken
till återhämtning och vilja till samarbete men också
ökad regional instabilitet. Det rörliga och svårförut-
sägbara säkerhetspolitiska läget i vår omvärld gör det
nödvändigt att försöka skapa en regional säkerhets-
ordning. Sveriges säkerhet måste i allt högre grad
grundas på gemensam säkerhet byggd på hållfasta
politiska och ekonomiska relationer mellan demokra-
tiska stater. OSSE och EU har här stor betydelse för
stabiliteten och samarbetet i vår världsdel.
Fru talman! Även om den säkerhetspolitiska ut-
vecklingen i Europa har varit gynnsam för Sverige
och det inte finns något angreppshot mot oss, vet vi
att evig fred inte kan uppnås. Därför är det av centralt
intresse för Sverige att påverka det europeiska säker-
hetsarbetet inifrån för en gemensam framtid i fred på
vår kontinent.
Det genomgående temat i Försvarsberedningens
säkerhetspolitiska rapport är den svårförutsägbarhet
som präglar den säkerhetspolitiska situationen i vår
omvärld. Det skulle krävas mycket genomgripande
händelser för att ge anledning till omvärderingar av
dessa bedömningar, och några sådana händelser har
inte inträffat. Sedan rapporten lades fram kan vi alltså
konstatera att det säkerhetspolitiska läget inte förbätt-
rats.
Den tidigare stabila spänningen har avlösts av en
instabil avspänning. Det är betydelsefullt att enighet
råder om detta, eftersom utskottet skriver att svårut-
sägbarheten torde "förbli ett dominerande inslag i den
internationella politiken under lång tid". De närmaste
åren kommer att ge viktig säkerhetspolitisk informa-
tion. EU:s översynskonferens, USA:s fortsatta roll i
Europa, avtalet om konventionella styrkor i Europa
och valen i Ryssland och USA är några exempel.
Fru talman! Karakteristiskt för det nordiska områ-
det är dess närhet till och beroende av andra strategis-
ka regioner som Ryssland, Nordatlanten och norra
delen av det kontinentala Europa. Östersjön är en
centralt belägen kommunikationsled. I händelse av
konflikter kan Östersjön därför komma att utgöra en
viktig konfrontationszon.
Den största långsiktiga osäkerheten gäller Ryss-
land, och därför är det värdefullt att utskottet belyst
situationen i östra Europa och särskilt i Ryssland.
Oavsett vilken riktning den ryska utvecklingen tar
kommer Ryssland genom sin resursbas och sin storlek
att förbli en säkerhetspolitisk faktor av stor betydelse
i Europa, och då inte minst i Östersjöområdet. I cent-
rala och östra Europa upplevs Rysslands instabilitet
alltjämt vara av avgörande säkerhetspolitisk betydel-
se. De frigjorda inre spänningarna i randområdena av
det tidigare Sovjetunionen utgör ytterligare ett pro-
blem.
CFE-avtalet är av stor säkerhetspolitisk betydelse
för Europa. Av särskilt svenskt intresse är avtalets
begränsningar av tung armémateriel i norra flanken,
vilket har betydelse för stabiliteten i det nordeurope-
iska området. Utskottet ser allvarligt på att avtalet inte
trädde i kraft i november. Skulle avtalets innehåll
ändras till det sämre, kan det få en destabiliserande
effekt i Östersjöområdet.
De konventionella stridskrafterna i det ryska norra
militärområdet har trots en kvantitativ minskning
kompenserats genom en omfattande materiell moder-
nisering i samband med tillbakadragandet av styrkor
från Centraleuropa. Till detta kommer betydande
tillskott av flygstridskrafter och stridshelikoptrar. Vi
måste komma ihåg att även om de militära förutsätt-
ningarna för angrepp mot Sverige i dag är begränsade
i vårt närområde, finns rent tekniskt förutsättningar att
förstärka operationsmöjligheterna genom att sätta
befintliga resurser i stånd. Fram till nästa års säker-
hetspolitiska kontrollstation inför försvarsbeslutet 96
är det av stor vikt att följa CFE-avtalets utveckling
och konsekvenser för vårt närområde. Jag yrkar bifall
till hemställan i det sammansatta utrikes- och för-
svarsutskottets betänkande.
Fru talman! Vi kristdemokrater vill betona vikten
av att Sveriges försvarspolitik präglas av klarhet och
långsiktighet. Militär försvarsberedskap tar lång tid
att bygga upp men kan snabbt raseras. Kostnaderna
för vårt totalförsvar kan liknas vid en försäkring mot
ofred. Den minskning av vår nationella försäkring-
spremie som Socialdemokraterna med Centerns bi-
stånd nu föreslår kan medföra ökad självrisk som
innebär minskade möjligheter att bestämma över vårt
eget territorium i händelse av internationella konflik-
ter.
Vi vet från tidigare decennier alltför väl att vårt
geografiska läge gjorde vårt territorium synnerligen
intressant. Vi vet att spionverksamhet och infiltration
i olika sammanhang varit omfattande. Det finns klara
belägg för att andra länder alltjämt känner behov av
att bedriva en inte obetydlig underrättelseverksamhet
också i vårt land.
Fru talman! Regeringen har inte tillräckligt beaktat
det faktum att den säkerhetspolitiska osäkerheten, den
utvidgade tillämpningen av totalförsvarsplikten samt
den höjda ambitionsnivån vad gäller internationella
insatser kräver resurser som kommer att urholka den
angivna ramen. Kristdemokraterna menar att konsek-
venserna av de redan beslutade besparingarna på 2
miljarder kronor inklusive de nya uppgifterna för
totalförsvaret blir omfattande i en redan hårt an-
strängd ekonomisk ram. Vi avstyrker därför förslaget
om de ytterligare utgiftsbegränsningar på 2 miljarder
kronor under perioden 1999 t.o.m. år 2001 som före-
slås av Centern och Socialdemokraterna. Jag yrkar
bifall till reservation nr 6.
Fru talman! Kristdemokraterna tycker att den in-
riktning av totalförsvaret som nu föreslås är bra i
vissa delar. Satsningar på det civila försvaret som
motverkar samhällets sårbarhet är viktiga. Robusthet
och flexibilitet vad gäller el, tele och inte minst in-
formationsförmedling prioriteras. Det är bra. En
samlad syn på hot och risker bör ge mer effektiv och
rationell hantering av samhällets resurser inklusive
totalförsvarets.
För att stärka samhällets förmåga att hantera svå-
ra nationella påfrestningar i fred och vid höjd bered-
skap föreslås civila beredskapsstyrkor som skall få
utbildning i räddningstjänst, vård och omsorg, skydd
av miljön samt allmän totalförsvarskunskap. De ung-
domar som genomgått denna utbildning kommer att
ha ökat sitt säkerhetsmedvetande och kan därmed
bidra till att minska sårbarheten i samhället. Det kan
bli av stort värde för oss alla att få tusentals ungdomar
som är väl förberedda på att olyckor och katastrofer
kan inträffa.
Den allt större andelen äldre i vårt samhälle gör att
sjukvård och socialtjänst i kriser och krig måste pla-
neras noga. I vår motion har vi därför betonat att de
senaste årens förändringar inom hälso- och sjukvår-
den måste följas upp noggrant ur beredskapssynpunkt.
Hemtjänsten som förmedlar service och vård inom
äldreomsorgen kommer tillsammans med primärvår-
den i kris och krig att få ta emot omkring 80 % av det
totala antalet inneliggande patienter på akutsjukhus på
grund av akutsjukvårdens omställning till krigssjuk-
vård inom två dygn i ett beredskapsläge. Respekten
för människovärdet kräver att hälso- och sjukvården
liksom socialtjänsten prioriteras. Det här instämmer
utskottet i.
Fru talman! Försvarsberedningen behandlade ett
framtida krigs karaktär som bl.a. innebär att en angri-
pare kan slå till mot vitala samhällsfunktioner med
snabba, rörliga insatsstyrkor. Lednings- och underrät-
telsesystemen får en nyckelroll eftersom striden kan
föras med högt tempo i nära realtid och genom sam-
ordning över stort djup. Ett sådant angrepp måste
kunna mötas av vårt luftförsvar oavsett vilka delar av
Sverige som utgör angreppsmål. Därför är uthållighe-
ten hos våra flygstridskrafter och övrigt luftförsvar av
avgörande betydelse vid inledningen av ett modernt
krig för att arméstridskrafternas mobilisering och
uppmarsch skall kunna tryggas. Att hindra en angripa-
re från att få luftherravälde är en grundläggande förut-
sättning för vår försvarsförmåga. Med 14 stridsflyg-
divisioner kan vi få den rimliga uthållighet vi måste
kräva för att hindra en angripare från att få ett för oss
förödande luftherravälde. Både våra soldater på mar-
ken och civilbefolkningen är betjänta av svenskt
luftherravälde. Vi får klart sämre uthållighet genom
de föreslagna ca 12 divisionerna. Jag yrkar bifall till
vår reservation nr 14.
Fru talman! Nuvarande 16 armébrigader minskas
till ca 12 och territorialförsvaret reduceras från
165 000 till 90 000 personer. Ju färre fältförband vi
får, desto bättre rörlighet och utrustning måste vi ge
dessa och territorialförsvaret. Ett fullföljande av ar-
méns mekanisering är nödvändigt för att erhålla hög
rörlighet, bra skydd och god anfallsförmåga. Även
våra hemvärnsförband som bl.a. tidigt skall skydda
våra krigsflygbaser måste erhålla god skyddsutrust-
ning, mörkermateriel samt sambandsutrustning. Hem-
värnet skall inte behöva åka till överskottslagret för
att t.ex. skaffa sig moderna uniformer eller maske-
ringsnät. Det är enligt utskottet nödvändigt att inför
nästa etapp av försvarsbeslutet särskilt belysa hur
kvalitet och kvantitet avvägs i förhållande till varand-
ra. Den minskning av markstridskrafterna som före-
slås medför ökad sårbarhet eftersom våra allt färre
förband fortfarande har samma stora landyta att för-
svara.
Fru talman! Eftersom vi tidigt kan bli berörda av
kriser och konflikter i Österjöområdet skall särskilt
här en effektiv övervakning upprätthållas. Till detta
område hör även Östersjöns inlopp Öresund och
Kattegatt. Eftersom regeringen i propositionen beto-
nar kravet på förmåga att ingripa mot varje form av
kränkning av vår territoriella integritet samt på att
luckor i vårt övervakningssystem inte får förekomma
måste erforderliga marina resurser avdelas för Katte-
gatt och Skagerrak med sina betydelsefulla import-
hamnar. Därför menar jag att ytterligare analyser bör
göras innan beslut fattas om antalet ytstridsfartyg som
i förslaget anges till ca 20.
Fru talman! Totalförsvarets förmåga skall anpas-
sas till det säkerhetspolitiska läget. Givetvis är hög
anpassningsförmåga viktig om vi måste höja vår
krigsduglighet. Det förpliktar verkligen att alla vä-
sentliga delar av totalförsvaret efter högst ett år skall
kunna utnyttjas med full effekt omedelbart efter en
mobilisering. Vi kristdemokrater menar att en till-
räckligt långsiktig försvarsförmåga endast kan säker-
ställas genom att vi ständigt upprätthåller en betydan-
de kvalitativ förmåga i totalförsvaret.
I vår motion framför vi förslaget att vi skall göra
en realiserbarhetsprövning av vår anpassningsförmå-
ga. Det är därför viktigt att det klargörs i försvarsbe-
slutet 96 dels hur vår krigsduglighetshöjning skall gå
till, dels hur förmågan till långsiktig anpassning skall
säkerställas.
Försvarsutskottet menar att det är motiverat att uti-
från kristdemokraternas förslag även göra en översyn
av svensk underrättelsetjänst för att säkerställa total-
försvarets förmåga till kort- och långsiktig anpass-
ning.
Fru talman! Att i samverkan med andra stater
kunna delta i fredsfrämjande och humanitära insatser
utomlands skall vara en av totalförsvarets uppgifter.
Detta kräver resurser. Vår personal i dessa operatio-
ner måste ha tillgång till modern materiel, effektiv
sjukvård och säkra ledningsfunktioner för att kunna
känna sig trygga. Ökad samverkan med andra länders
stridskrafter och civila insatsstyrkor medför kostnader
som måste beaktas. I vår motion menar vi därför att
priset för våra internationella styrkor måste redovisas
och utvärderas kontinuerligt så att inte totalförsvarets
ekonomiska ramar urholkas eller minskar möjlighe-
terna för totalförsvaret att fullgöra övriga uppgifter.
Fru talman! Totalförsvarets personal är den vikti-
gaste resursen när det gäller att utveckla och forma
försvaret av vårt land. När nu den andra stora om-
struktureringen detta decennium kommer måste vi
utifrån tidigare erfarenheter på bästa sätt stödja och
hjälpa dem som måste sägas upp. Detta stöd betyder
mycket för de personer och familjer som drabbas men
också för att behålla och utveckla den goda anda som
behövs för att totalförsvaret skall kunna lösa sina
svåra uppgifter om Sverige blir angripet.
Fru talman! Mot bakgrund av den säkerhetspoli-
tiska osäkerheten anser vi kristdemokrater att rege-
ringens och Centerns förslag till inriktning av totalför-
svaret medför ett ökat risktagande vad gäller vår na-
tionella säkerhet.
Sveriges militära alliansfrihet syftande till att vårt
land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt
närområde består. Den förutsätter att vi har en betryg-
gande försvarsförmåga. Genom att vidmakthålla en
trovärdig grund för totalförsvarets långsiktiga styrka
ger vi vårt bidrag till säkerhetspolitisk stabilitet i det
nordeuropeiska området. Detta arbetar kristdemokra-
terna för.
Den påbörjade utvecklingen och moderniseringen
enligt försvarsbeslutet 92 är hotad genom de bespa-
ringar som regeringen och Centerpartiet föreslår. En
allvarlig följd kan bli en obalans mellan säkerhetspo-
litikens mål och totalförsvarets uppgifter och resurser.
Var finns då den trovärdiga grunden för långsiktig
styrka i en svårförutsägbar framtid?