Fru talman! Det finns en föreställning om att vi i
Sverige inte tillåter oss att diskutera säkerhetspolitik
öppet och oförväget. Den "munkavlemyt" som odlas i
medierna och i den politiska retoriken finns liten
täckning för i verkligheten. Det försvarsbeslut som vi
i riksdagen nu gjuter fundamenten för har föregåtts av
en frisk och frejdig debatt. När vi i det sammansatta
utrikes- och försvarsutskottet sedan behandlade pro-
positionen och inkomna motioner gick det att åstad-
komma en samsyn omkring vad som främjar säkerhe-
ten för vårt land och dess innevånare. Det finns nu
också enighet om hur hotbilden mot vårt land ser ut
samt vilka medel som bäst främjar fred och säkerhet.
Utskottet konstaterar att: "Sveriges militära alli-
ansfrihet syftande till att vårt land skall kunna vara
neutralt i händelse av krig i vårt närområde består."
De som sökt avfärda denna hållning som förlegad har
inte vunnit någon som helst framgång. Militär allians-
frihet är även framgent det förhållningssätt som bäst
tillgodoser svenska säkerhetspolitiska intressen.
Det är av stor betydelse att Sverige agerar med
tydlighet i relationerna med andra länder. Samspel
och relationer är föränderliga, och Sverige skall aktivt
och konstruktivt ta del i ett framväxande säkerhets-
samarbete. Däremot kan vårt land, med neutraliteten i
behåll, inte utställa löften eller så förhoppningar om
långtgående stöd. Från Centerpartiets sida är vi till-
freds med det resonemang som förs i utskottets betän-
kande om vår alliansfria position. Centerpartiets mo-
tion från allmänna motionstiden om en återgång till
den tidigare neutralitetsdoktrinen får därmed anses ha
haft avsedd effekt.
Jag är egentligen inte särskilt förvånad över att
samsyn uppnåtts. Centerpartiet valde tidigt att delta
intensivt i det säkerhetspolitiska bedömningsarbetet i
Försvarsberedningen. Fyra av riksdagens partier kun-
de i maj i år redovisa en gemensam säkerhetspolitisk
bedömning. Det är slutsatserna från rapporten Sverige
i Europa och världen som utgör huvudstommen i
dagens beslut. Analysen från i våras har sedan fördju-
pats och uppdaterats i beredningens betänkande To-
talförsvarets utveckling och förnyelse samt i Center-
partiets och regeringens gemensamma proposition.
Utskottet konstaterar i enighet att utvecklingen se-
dan förra försvarsbeslutet varit gynnsam och att Sve-
riges säkerhetspolitiska läge förbättrats. Sverige är i
dag medlem av EU, år 1992 var detta enbart en snävt
spridd förhoppning. Jag vill också uppmärksamma de
positiva förändringarna på andra sidan Östersjön i de
baltiska länderna. Utskottet konstaterar sålunda att:
"De baltiska staternas frihet innebär en stor militär-
geografisk fördel för Sverige". De ryska trupper som
genom sin närvaro i Estland, Lettland och Litauen
förmörkade 1992 års försvarsbeslut har i dag lämnat
de baltiska staterna. Demokratin och rättsstaten har
stärkts ytterligare, och de baltiska länderna ingår nu
som en del i den europeiska familjen och i Förenta
nationerna. Självklart kan inte grannländerna stå obe-
rörda om dessa länders självbestämmande utsätts för
allvarliga påtryckningar. Det är viktigt och nödvän-
digt att detta utsägs i utskottets betänkande.
För Centerpartiet har det varit nödvändigt att
skärpa riksdagens uppmärksamhet på den säkerhets-
politiska utvecklingen. Vi har därför strävat efter att
öka flexibiliteten och möjligheterna att förändra in-
riktningen av politiken även under en försvarsbeslut-
speriod. Förändringshastigheten i vår omvärld omöj-
liggör helt enkelt rigida femårsplaner för totalförsva-
ret. Det ser vi bara genom att gå tillbaka fem år i
tiden. På centerinitiativ införs därför säkerhetspolitis-
ka kontrollstationer hösten 1996 samt 1998. Vi har
inte nöjt oss med mindre än att följden av en kon-
trollstation också kan bli höjda anslag till totalförsva-
ret.
Jag känner stor tillfredsställelse över det enhälliga
stöd som riksdagen ger införandet av dessa kontroll-
stationer. Den reaktiverade Försvarsberedningen får
som sin absoluta huvuduppgift att genomföra en ny
säkerhetspolitisk bedömning inför etapp 2 av för-
svarsbeslutet. Den osäkerhet som råder om genomfö-
randet av CFE-avtalet kommer med nödvändighet att
spela en framträdande roll i detta arbete. Utveckling-
en i Ryssland samt de fortgående förändringarna av
den europeiska säkerhetsarkitekturen torde bli andra
huvudområden för Försvarsberedningen.
Fru talman! Som aldrig tidigare betonar riksda-
gens ställningstaganden vikten av att Sverige kan
kombinera internationellt samarbete och deltagandet i
internationella fredsfrämjande missioner med en bi-
behållen militär alliansfrihet. Det svenska deltagandet
i implementeringsstyrkan IFOR har självfallet det
primära syftet att stödja fredsprocessen och återupp-
byggnaden av det krigshärjade Bosnien-Hercegovina.
Som en sekundär effekt kommer förhoppningsvis
IFOR-missionen och det förtroendefulla samarbete
som därvidlag krävs mellan NATO, Ryssland och
andra icke alliansbundna deltagarländer att fördjupa
respekten och bidra till ökad stabilitet i hela Europa.
Utskottet gör en strukturerad genomgång av de
olika europeiska samarbetsstrukturer vari Sverige
deltar. Centerpartiet delar den positiva bedömning
som görs i betänkandet om EU:s gemensamma utri-
kes- och säkerhetspolitik, GUSP. Betydelsen av detta
samarbetsområde kommer sannolikt inte att minska
inför och genom utvidgningen av EU. EU-samarbetet
som helhet och östutvidgningen kan däremot, enligt
vår uppfattning, omintetgöras genom en militarisering
av GUSP.
Däremot ser Centerpartiet observatörsskapet i
VEU som förenligt med vår militära alliansfrihet. Det
har Centerpartiets högsta beslutande organ med stor
majoritet fastslagit. Samarbetet kan inte heller drivas
vidare i två spår genom en permanent eller tillfällig
uppdelning av medlemsstaterna i två kategorier, i en
s.k. hård kärna med ett omgivande lösligt fruktkött.
En sådan försämring av GUSP vill inte Centerpartiet
medverka till. Det borde inte heller Sverige vilja!
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till hemstäl-
lan i utskottets betänkande, UFöU:1.