Herr talman! Nu är vi i den delen av granskningen som handlar om regeringens förhållande till riksdagen . Precis som jag lyfte upp i mitt inledningsanförande finns där en hel del av spelregelsfrågorna. De är otroligt viktiga för att regeringens och riksdagens arbete ska fungera bra.
Under mandatperioden har det varit frågor om EU-samarbetet, som Jonas Gunnarsson tidigare i debatten förtjänstfullt har lyft upp. Under något år var det så många som tio anmälningar. Sedan tillsatte riksdagen en utredning, och därefter verkar det som att det har blivit färre anmälningar och att det har blivit något bättre klarhet i hur det svåra arbetet med att förankra EU-frågor i riksdagen ska gå till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkande Vissa frågor om reger-ingens förhållande till riksdagen (kapitel 1)
Riksdagen har genomfört en utredning som klarlägger att regeringschefen bör be ministrar att skriftligt förbinda sig att komma till riksdagen då KU kallar. Detta är principiellt viktigt och klargör hur stark och betydelsefull KU:s roll är.
KU har när det gäller tillkännagivanden tidigare särskilt granskat negativa tillkännagivanden. Men i årets granskning har utskottet, vilket jag finner alldeles särskilt intressant, pekat på att det är viktigt att regeringen får tillräckligt med tid på sig att genomföra det som ska göras och att det också är viktigt att regeringen försöker lyssna på riksdagen och inte onödigt förlänger en process där riksdag och regering ändå är överens. Utskottet kommenterar också i några fall att bättre kommunikation nästan alltid gör att risken för missförstånd minskar.
Ett viktigt och principiellt ärende handlar om ett Natura 2000-område på Gotland, Ojnareskogen, där regeringen 2015 anmälde detta område till Natura 2000-nätverkets lista.
Jag kan nu konstatera, efter att ärendet har varit ända uppe i Högsta förvaltningsdomstolen, som förklarat att regeringens beslut står fast, att också KU menar att regeringen faktiskt har gjort rätt. Efter alla dessa år av strider om detta skyddsvärda område tycker jag att det känns mycket bra.
Flera tidigare talare har varit inne på frågan om frågeinstituten. KU klarlägger nu hur man ska agera när det gäller att lämna över frågor.
Där vill jag invända mot något som Annicka Engblom hävdat från talarstolen, nämligen att vi från KU skulle ha pekat på brister i frågan. Jag kan inte se att utskottet har skrivit så i yttrandet. Det är ett kort ställningstagande där utskottet skriver att enbart omständigheterna att en likalydande eller liknande interpellation redan har besvarats inte kan sägas utgöra synnerliga skäl. Det är väl den starkaste kritiken som finns. Jag anser inte att det är att gå så långt som att kalla det för en brist, och det framgår inte heller i vårt pressmeddelande. Vi konstaterar också att miljöministern faktiskt svarade på frågan i den kommande debatten.
Jag bedömer att alla praxisförtydliganden som KU gör och har gjort under den här mandatperioden hjälper till att tydliggöra spelregler och därför är mycket bra.
(Applåder)