STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkande Vissa frågor om reger-ingens ansvar för för-valtningen (kapitel 3)
Herr talman! Som jag sa i debatten om föregående ärende avser jag att ta upp frågan om Försäkringskassan och beslutet från regeringen om LSS, lagen om särskilt stöd. Det handlar om en anmälan som gjordes till konstitutionsutskottet beroende på att regeringen i två budgetar fattade beslut om att man skulle se till att bryta utvecklingen mot högre kostnader för LSS.
Detta är naturligtvis ett lite knepigt beslut; det är en rättighetslag, vilket gör att det är behoven som ska styra antalet timmar och kostnaderna för LSS. Det är inte ett politiskt beslut. Man kan inte styra genom budgetbeslut på det sätt som regeringen gjort i två budgetar.
Det här ledde till att Försäkringskassan, vilket har framgått i en hel del reportage, gjorde neddragningar av LSS-verksamhet på ett sätt som måste uppfattas kunna stå i strid med rättighetslagstiftningen. Syftet var att budgeten skulle kunna hållas och att kostnaderna skulle sänkas.
Konstitutionsutskottets bedömning är att budgetbeslutet kan ha lett till felaktiga bedömningar i enskilda fall med den skrivning som regeringen beslutat om i två budgetar. Samtidigt konstaterar konstitutionsutskottet att regeringen i den senaste budgeten gjort en ändring som man anser acceptabel i förhållande till de regler som LSS ger som rättighetslag.
Jag vill också säga några ord om Karolinska institutet och dess mottagande av en donation och etablering av en filial i Hongkong. Konstitutionsutskottet höll en utfrågning av statsrådet Helene Hellmark Knutsson om KI:s etablering av den här filialen och mottagande av donationen på 50 miljoner US-dollar från en kinesisk affärsman. Konstitutionsutskottet ställde efter utfrågningen också frågor till tidigare rektor vid Karolinska institutet, Anders Hamsten, om donationen och etableringen av filialen.
Problemet var att Utbildningsdepartementet hade fått en fråga från Karolinska institutet om mottagande av donationen och etablering av den här filialen i Hongkong. Men regeringen gav aldrig något besked utan sa att Karolinska institutet självt fick bestämma både om mottagandet av donationen och om en eventuell etablering av filialen. Att det blev så beror enligt min bedömning på att det efter att man från Utbildningsdepartementet till en början var väldigt positiv till mottagandet av donationen och etableringen av filialen förekom omfattande skriverier om att donationspengarna kom från pengar som tillkommit på grund av korruption. Det ledde, som jag uppfattar det, till att regeringen inte ville ta ställning till donationen eller etableringen.
Konstitutionsutskottet menar att Karolinska institutet borde ha fått ett besked av regeringen om huruvida den här filialen fick inrättas eller ej. KU kritiserar statsrådet för att Karolinska institutet inte fick besked av regeringen om huruvida man fick möjlighet att etablera filialen i Hongkong.