Herr talman! Det har sagts flera saker i den här debatten före mig, och jag tänkte passa på att fördjupa mig lite grann särskilt i ett ärende. Det är granskningsärende 4 som rör regeringens hantering av information under flyktingkrisen och särskilt information under de tidiga månaderna under flyktingkrisen, alltså under sommaren och början av hösten. Granskningen handlar också om ett uttalande som Anders Ygeman har gjort i den här kammaren. Det kommer jag att återkomma till i slutet av mitt anförande.
Konstitutionsutskottet har redan granskat flyktingkrisen som sådan vid ett tillfälle, 2016, men har nu gjort det igen. Framför allt har vi gjort det på grund av att det har tillkommit information sedan dess, särskilt i den granskning som Riksrevisionen har gjort, men det har också tillkommit mycket nödvändig information i en utredning gjord av regeringens särskilda utredare.
Redan 2014 kom betydligt fler asylsökande än normalt till Sverige. Då sökte ca 10 000 personer asyl i Sverige varje månad under hösten. Varje kvartal gör Migrationsverket en prognos över hur många asylsökande som ska komma för att regeringen och myndigheterna ska ha någonting att förhålla sig till, göra beräkningar på, förbereda sig på och kunna vidta nödvändiga åtgärder inför.
Till saken hör att den prognos som Migrationsverket gjorde i juli 2015, i den här granskningen kallad för juliprognosen, för hösten var att mottagandet skulle minska i relation till år 2014. Riktigt så blev det ju inte.
Av Migrationsverkets årsredovisning har KU kunnat konstatera att Migrationsverket själva redan i augusti, bara några få veckor efter att den hade släppts, insåg att prognosen var felaktig. Exakt när regeringen fick den informationen har vi tyvärr inte kunnat fastställa, men vi vet att man åtminstone fick den i början av september.
Det vi också vet är att Migrationsverket varje vecka gör rapporter till regeringen som skickas över via mejl där man både visar på utfallet, alltså hur många som har sökt asyl i Sverige den senaste veckan, och gör en prognos för hur man tror att det kommer att vara de kommande veckorna. I de veckorapporterna avvek utfallet från juliprognosen redan i augusti. I september konstaterade man i veckorapporterna att det kom 24 300 personer i stället för de ca 7 000 personer som man trodde skulle komma.
Den här informationen fick regeringen alltså. Det är bra. Man hade även kontakt med Migrationsverkets generaldirektör flera gånger under september. Migrationsverket informerade om att den här ökningen var större än man hade förväntat sig och att det riskerade att innebära en kapacitetsbrist.
Vi har med detta kunnat konstatera att regeringen fick tillräcklig information. Det är inte det som har varit problemet. De slutsatser som KU har kunnat dra, och som stöds särskilt av granskningen som har gjorts av regeringens särskilda utredare, är att regeringen inte tillräckligt snabbt agerade efter att ha fått den informationen. Man fick informationen, men man reagerade inte tillräckligt snabbt. Man lyckades inte identifiera den förändrade migrationen förrän den var ett faktum. Man kunde inte förutspå detta tillräckligt bra. Informationen om det kraftigt ökande antalet asylsökande fördes heller inte vidare inom Regeringskansliet eller till berörda myndigheter.
Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)
Enligt ett enigt KU och också den särskilda utredaren är det på grund av detta inte orimligt att anta att beredskapen skulle ha varit högre i början av hösten om kunskapen hade spritts om att juliprognosen var felaktig. Om man hade varit mer proaktiv i sitt förhållningssätt skulle den sammantagna bilden i början av hösten i varje fall troligtvis inte ha varit att man hade utgått från en minskad migration.
Det här spelar stor roll. Det spelar framför allt stor roll för våra myndigheter och kommuner och deras beredskap för att hantera en svår situation. Det spelar också stor roll för oss vanliga medborgare och för oss i riksdagen när det gäller hur vi ska fatta våra beslut och hur vi oppositionspolitiker ska kunna agera och lägga fram förslag på ett korrekt sätt. Det spelar också stor roll för hur allmänheten överlag ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som sker i Sverige och vad man behöver göra i vår politiska omvärld.
Avslutningsvis vill jag säga att dåvarande inrikesministern Anders Ygeman har stått i den här kammaren och sagt att den information som regeringen fick innebar att antalet asylsökande till Europa ökade, inte att antalet asylsökande till Sverige skulle öka. Utskottet kan konstatera att det uttalandet inte är helt förenligt med vad vi fått information om. Det är helt enkelt inte sant, om man ska tala klarspråk. För regeringen fick ju information. Varför Ygeman sa så vill jag inte spekulera i, men jag lämnar gärna den frågan vidare till er som lyssnar.
(Applåder)