Handläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)
Herr talman! Inledningsvis vill jag rikta ett stort tack till hela konstitutionsutskottet för ett konstruktivt och gott samarbete. Ett extra tack vill jag rikta till vår ordförande Andreas Norlén och vår vice ordförande Björn von Sydow för deras genuina ledarskap. Jag vill också rikta ett tack till vårt fantastiskt kompetenta kansli.
Konstitutionsutskottet är ett utskott som strängt håller riktningen för hur praxis för landets bästa vad gäller styrningen i fokus ska prioriteras, framför allt före intern partipolitik. Det är inte bara för detta år utan för en hel mandatperiod, och trots en osäker omvärld har det lett till att utskottet än mer effektivt har fokuserat på sina uppgifter att upprätthålla grundlagar och regeringsform. Stort tack!
Herr talman! Jag vill specifikt för detta block lyfta upp den anmälan som gällde regeringens informationshantering och dåvarande inrikesminister Anders Ygemans uttalanden i samband med flyktingmottagandet under hösten 2015.
KU har i huvudsak granskat regeringens agerande när Migrationsverket informerade och gav signaler till Regeringskansliet om att antalet asylsökande såg ut att bli fler än verket tidigare trott. Utskottet konstaterar att den särskilda utredaren bedömde att regeringen på olika sätt försåg sig med tillräcklig information och att bland annat Migrationsverket, enligt Riksrevisionen, i huvudsak lyckades fullfölja sitt kärnuppdrag under flyktingsituationen.
Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)
KU delar samtidigt bedömningen av den särskilda utredaren, som konstaterat att regeringen och Regeringskansliet inte agerade tillräckligt snabbt på den information som lämnades. För att regeringen ska kunna fullgöra sin styrfunktion i situationer som kräver snabba och kraftfulla åtgärder krävs ett mer proaktivt agerande.
Utöver detta konstaterar KU att dåvarande inrikesministern i riksdagens kammare sagt att den information som lämnades till Regeringskansliet innebar att antalet flyktingar till Europa ökade, inte att antalet asylsökande till Sverige skulle öka. Uttalandet är inte helt förenligt med vad som framkommit i granskningen.
Herr talman! Vi socialdemokrater står för utskottets bedömning i ärendet, men frågan tjänar på att sättas i rätt kontext. Under försommaren och den tidiga hösten 2015 var det mycket svårbedömt hur många människor på flykt som skulle söka sig till Sverige. Under denna tid föll också det europeiska asylsystemet samman.
De signaler regeringen fick av Migrationsverket i början av september var att man bedömde att det kunde komma upp till totalt 90 000 till Sverige det året. Det är en hög siffra, både i förhållande till juliprognosen och till vad som är normalt. Samtidigt är siffran väsentligt lägre än de 163 000 som det till slut landade på. Varken Migrationsverket eller MSB efterfrågade några extraordinära insatser från regeringen med anledning av dessa signaler i september. Detta är viktigt att framhålla.
Regeringen försåg sig på olika sätt med tillräcklig information. Relevanta myndigheter lyckades i huvudsak fullfölja sitt kärnuppdrag under flyktingsituationen. Utifrån septembersignalerna vidtog regeringen åtgärder för att bland annat öka myndigheternas och kommunernas beredskap att ta emot en ökad mängd flyktingar och kunna hantera situationen. Inom Regeringskansliet inrättades också olika funktioner för krishantering, samordning och informationsspridning.
Som helhet måste det konstateras att hela det svenska samhället gjorde en imponerande insats i en mycket krävande och svår situation.
(Applåder)