Herr talman! Vi är inne på kapitel 2. Det handlar om handläggning av regeringsärenden, och det finns ett par aspekter här som jag vill lyfta fram. Mycket har redan sagts - Dag Klackenberg har nämnts vid namn, och jag kan ställa mig bakom det.
När det handlar om UD:s hantering av säkerhetsrådskampanjen uttalade KU att den omfattande eftersläpning som förekommit i departementets diarieföring inte var acceptabel; senast sas detta våren 2017. I det aktuella ärendet handlade det om en granskning som skedde den 17 november 2017, det vill säga mer än ett år efter att ärendet hade slutbehandlats hos UD.
Det är en alltför stor tidsutdräkt, både i registrering och i diarieföring, och vi finner i KU att det står i strid med principen om handlingsoffentlighet och regelverkets grundläggande syfte att garantera allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. Vi skriver i KU att det är klart att UD:s hantering av den aktuella handlingen inte var förenlig med gällande regelverk för registrering och diarieföring av allmänna handlingar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gransknings-betänkandeHandläggning av vissa regeringsärenden m.m. (kapitel 2)
I ljuset av den tidigare granskningen, som avslutades drygt fem månader innan handlingen registrerades, framstår UD:s hantering som anmärkningsvärd. För detta kan utrikesministern inte undgå ansvar.
Jag vill gå vidare och tala om ord och ords betydelse. Frågan gäller om ett väpnat angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt eller, med Försvarsberedningen ord, om ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Den diskrepans som definitivt finns i ordalydelsen, och även till någon del i själva betydelsen, har utskottet haft anledning att ta ställning till.
I anslutning till att Försvarsberedningens delrapport presenterades den 20 december 2017 tog Utrikesdepartementet fram och översände talepunkter till utlandsmyndigheterna under departementen, alltså ambassader och liknande.
Konstitutionsutskottet konstaterar att det av utredningen framgår att Utrikesdepartementet regelbundet översänder sådana här talepunkter till utlandsmyndigheterna och att dessa talepunkter tjänar som underlag vid frågor i samtal på den aktuella ort där man är stationerad. Utskottet har inga invändningar mot detta förfarande, men vi vill understryka vikten av att innehållet i talepunkterna är korrekt, vederhäftigt, tydligt och väl kontrollerat.
Talepunkternas innehåll har uppfattats som otydligt när det gäller beskrivningen av Försvarsberedningens bedömning i fråga om militära hot mot Sverige. I denna del vill utskottet understryka vikten av att talepunkter till sitt innehåll är formulerade så att de inte leder till missförstånd eller ger upphov till motstridiga tolkningar.
Vi konstaterar att utrikespolitiken i viss mån skiljer sig från andra politikområden. Bland annat måste utrikesministerns uttalande anses ha särskild auktoritet när det gäller regeringens hållning i en utrikespolitisk fråga. Ett uttalande som uppfattas stå i strid med regeringens officiella hållning kan skapa oklarhet och risk för komplikationer. Detta gäller särskilt när det rör förhållandet till en annan stat.
Särskilda krav måste därför, enligt KU, ställas på uttalanden som görs av den minister som ansvarar för utrikespolitiken.
Inom utrikespolitiken förekommer så kallade performativa uttalanden, det vill säga uttalanden som i det att de uttalas skapar en ny verklighet att förhålla sig till och som deklarerar landets ställning eller förhållningssätt till något. Uttalandena rör svensk såväl utrikespolitik som försvars- och säkerhetspolitik, och i det aktuella fallet skiljer de sig delvis åt.
KU skriver att de aktuella uttalandena i debatten uppenbarligen har missförståtts och uppfattats som motsägelsefulla. Mot bakgrund av de särskilda krav som ställs på uttalanden inom det aktuella området vill KU understryka vikten av att företrädarna för regeringen - i det här fallet är det statsministern och utrikesministern - samordnar sina uttalanden för att säkerställa att de formuleringar som används inte leder till missförstånd eller ger upphov till motstridiga tolkningar.