Fru talman! Jag tycker att Arne Kjörnsberg höll
ett intressant anförande den här gången ur flera per-
spektiv. Det gav en del kunskap om hur Socialdemo-
kraterna tänker och vilka strategier som man har för
skattepolitiken.
Arne Kjörnsberg hade fyra punkter som utgångs-
punkt för hur skattepolitiken skulle utformas. Det
visar att det finns en skillnad i attityder. Jag pekade
på en del andra saker. När det gäller arbete, sparande,
utbildning och företagande är det individperspektivet
som står i fokus för mitt sätt att se på skattepolitiken.
Men för egen del vill jag understryka också en annan
makroekonomisk aspekt, nämligen att skattesystemet
måste vara utformat på ett sådant sätt att det är till-
växtbefrämjande för ekonomin.
Den punkten hade inte Arne Kjörnsberg med i sitt
anförande, och det är lite signifikativt. Det är mera
fördelningen av den befintliga kakan som står i fokus
i socialdemokratisk skattepolitik än möjligheterna att
utnyttja detta instrument för att skapa tillväxt i eko-
nomin och därmed göra kakan större.
Det för mig då in på företagsbeskattning - för att
välja ett område som vi kanske har tid att reflektera
över i det här replikskiftet.
Om Arne Kjörnsberg väljer att inte titta bakåt utan
att titta framåt, vilka tre förändringar skulle Arne
Kjörnsberg prioritera när det gäller företagsbeskatt-
ningen för att uppnå bättre tillväxt i ekonomin och
bättre förutsättningar framför allt för de mindre före-
tagen att fungera i den svenska samhällsekonomin?
Jag ska avslöja mina tre prioriteringar, men jag
gör det först efter det att Arne Kjörnsberg har med-
delat sina prioriteringar, så kan vi göra en jämförelse
och en analys av dessa.