Fru talman! Fru socialminister! I Centerns parti-
motion En rättvisare tandvårdsförsäkring redovisade
vi redan förra året ett antal principer som vi ansåg
borde ligga till grund för ett nytt tandvårdsstöd. Dessa
principer kan sammanfattas ungefär enligt följande:
1. Barn- och ungdomstandvården skall även i framti-
den vara avgiftsfri.
2. Tandvårdsförsäkringen skall ge ersättning för
bastandvård som är vårdbehovs- och diagnosrela-
terad.
3. Tandvårdsförsäkringen skall ge rätt till särskild
ersättning vid sjukdomsrelaterat tandvårdsbehov.
4. Konkurrensneutralitet måste råda mellan offentlig
och privat tandvård.
5. Etableringskontrollen bör upphöra.
Dessutom har Centerns partistämma uttalat att nå-
gon form av högkostnadsskydd bör ingå i en ny tand-
vårdsförsäkring.
Det har varit Centerns ambition att inom ramen för
en generell försäkring försöka finna en konstruktion
som är så fördelningspolitiskt träffsäker som möjligt
både vad gäller vårdbehov och ekonomiska förutsätt-
ningar. Det är givetvis ingen enkel ekvation.
Vi kan nu konstatera att såväl propositionen som
utredningen dessförinnan tagit fasta på dessa princip-
er. Från Centerns sida har vi därför anledning att vara
nöjda med det nu föreliggande betänkandet. Vi tycker
att det, så långt man kan förvänta sig av ett generellt
system, uppfyller kraven på fördelningspolitisk träff-
säkerhet. Samtidigt blir det mer generellt än det gamla
systemet genom att 80-90 % av befolkningen nu på
något sätt kommer att kunna få del av försäkringen
mot tidigare ungefär 20 %.
Förslaget innehåller dessutom ett ekonomiskt inci-
tament för en snabbare avveckling av amalgamet
genom att inte amalgamlagningar kommer att omfat-
tas av tandvårdsförsäkringen. Därmed tillmötesgås så
långt som för närvarande är möjligt det i flera center-
motioner vid flera tillfällen framförda kravet att fasa
ut amalgamet som tandvårdsmaterial.
Dessutom har utskottet på flera av de punkter där
vi har redovisat synpunkter i vår motion skärpt skriv-
ningarna och gjort tillkännagivanden som gått i vår
riktning.
Samtidigt som vi är mycket tillfreds med den
principiella uppläggningen av den nya tandvårdsför-
säkringen vill vi ändå beklaga att inte regeringen fullt
ut velat tillmötesgå de krav på konkurrensneutralitet
som framförts av alla andra partier med undantag av
Vänstern.
Det är bra att det nu blir ett tillkännagivande om
att folktandvården skall särredovisa sina kostnader så
att verksamheten inte kan subventioneras "bakvägen"
på något sätt. Det är också bra att regeringen nu får ett
uppdrag att tillse att den skillnad som finns mellan
privat och offentlig vård vad gäller momsskyldigheten
neutraliseras. Det hade därför inte varit ett särskilt
mycket större steg att fullt ut låta konkurrensutsätta
barn- och ungdomstandvården, den uppsökande verk-
samheten och tandvården för äldre och funktionshind-
rade personer.
Vi anser att den här konkurrensen närmast är en
förutsättning för att det i framtiden, bildligt talat, skall
finnas någon privat tandvård norr om Dalälven. Att
det skall råda konkurrensneutralitet på alla områden
inom tandvården har för övrigt också varit utgångs-
punkten när vi har ansett att det skall vara möjligt
även för folktandvården att mot ersättning utföra vissa
tandregleringsåtgärder som inte ryms inom den kost-
nadsfria tandvården för barn och ungdomar. Vi hop-
pas att det skall bli möjligt att senare återkomma till
det här med konkurrensfrågorna och att ett genomfö-
rande av konkurrensneutralitet fullt ut skall bli möjlig.
Det finns, fru talman, några frågeställningar i be-
tänkandet som det finns anledning att särskilt kom-
mentera. Det gäller bl.a. förslaget om att personer i
åldern 20-29 år skall få ersättning av försäkringen
från första kronan - dvs. även för undersökningen.
Det kan i och för sig anses vara en bra åtgärd till
en relativt rimlig kostnad för staten. Vi har därför från
Centerns sida ställt upp bakom förslaget. Samtidigt
vet vi ju att det i den här gruppen finns en väldigt stor
rörlighet. Man flyttar från sin hemort för studier på
annat håll, man flyttar för att få arbete, man gifter sig
osv. Det är således en period i livet då det sker många
förändringar.
Då är det lätt hänt att den kontinuitet som man ti-
digare haft i barn- och ungdomstandvården går förlo-
rad. En del resurser borde därför möjligen ha avsatts
för uppsökande verksamhet bland dessa ungdomar.
Nu är det möjligt att det inom ramen för den utökade
konkurrens som föreslagits ändå kan bli så i prakti-
ken. Men det finns på den här punkten, fru talman,
anledning att vara litet uppmärksam och att följa upp
vad som händer.
Den uppsökande verksamheten, den kostnadsfria
munvårdsbedömningen och den till den öppna hälso-
och sjukvården anpassade taxa som föreslås för äldre
och funktionshindrade ser vi som mycket positiva
åtgärder. Speciellt gäller detta för alla dem som i dag
inte själva har ekonomiska möjligheter att bekosta sin
tandvård. Det är enligt vår mening en åtgärd för höjd
livskvalitet och en viktig insats för att motverka risken
för undernäring bland äldre i särskilt boende.
Ett av de förslag som framförts har det kommit
många synpunkter på. Det gäller den s.k. för-
handsprövningen av vissa åtgärder inom den sjuk-
domsrelaterade tandvården. Många har menat att
sjukdomsrelaterad tandvård inte skall bedömas på
annat sätt än andra vård- och behandlingsbehov inom
sjukvården.
Vi delar från Centerns sida den grundinställning-
en. Vi menar att det är läkare som, tillsammans med
tandläkare, skall avgöra vad patienten behöver för att
få bot och lindring för sin sjukdom. Någon administ-
rativ överbyggnad för detta anser vi inte behöver
finnas. Av de skrivningar som finns i betänkandet
framgår det också att det är det som kommer att vara
det normala, alltså att det är läkare och tandläkare
som kommer att fälla avgörandet.
Å andra sidan går det inte att bortse från att olika
typer av sjukdomsrelaterad tandvård i framtiden
kommer att subventioneras både av landstingen och
av försäkringskassan. Någonstans måste därför någon
avgöra vad som är vad och vilka behandlingsinsatser
som skall omfattas av de olika ersättningarna.
Det följer den princip som vi i andra sammanhang
anser bör gälla; att den som betalar också skall fatta
besluten. Vill man, som vi i Centern, ha fri konkur-
rens inom tandvården måste man acceptera det här. Vi
förutsätter nämligen att det kan vara privata vårdgiva-
re som både ställer diagnos och utför behandlingen
även när det gäller den här typen av tandvård.
En annan fråga som varit föremål för en del reak-
tioner är förslaget att det skall vara möjligt att få er-
sättning för åtgärder som utförs inom ramen för en
frivillig överenskommelse mellan vårdtagare och
vårdgivare till ett fast pris för en viss period. Det är
det som kallas abonnemang eller abonnemangstand-
vård.
Jag vill för min del understryka att det här handlar
om ett frivilligt alternativ som bygger på att båda
parter är överens. I annat fall blir det aldrig aktuellt.
Det handlar således om ett civilrättsligt avtal mellan
tandläkaren och patienten. Det enda sätt på vilket
försäkringen är involverad är att det för detta utgår
ersättning på samma sätt som om behandlingen skett
inom ramen för den ordinarie taxan.
I den här delen är jag något förvånad över de in-
vändningar som framför allt kommit från Moderata
samlingspartiet, som ju normalt brukar föredra privata
lösningar i stället för statliga regleringar. I det aktuel-
la fallet är det fråga om att avstå från regler som för-
hindrar maknadsmässiga lösningar. Det är därför
något märkligt att man från moderat sida inte kan se
det positiva i detta.
Fru talman! Det gläder mig att det blir ett tillkän-
nagivande till regeringen om behovet av ett kompe-
tenscentrum med inriktning på dentala material. Var
det sedan skall lokaliseras får naturligtvis bli en fråga
som får behandlas i särskild ordning.
Vi kan bara här och nu konstatera att det redan
finns en bra verksamhet och en mycket god kompe-
tens på detta område vid Akademiska sjukhuset i
Uppsala.
Fru talman! I det här sammanhanget vill jag också
passa på att ge uttryck för min förvåning över de
invändningar som Moderaterna, Folkpartiet och
Kristdemokraterna i sin gemensamma reservation
framför mot att undanta amalgamet från ersättning ur
försäkringen. Var Folkpartiet liberalerna står i den här
frågan tror jag mig ha förstått. Jag vill därför i första
hand vända mig till Kristdemokraterna och fråga:
Tycker inte ni kristdemokrater att amalgamet skall
avvecklas så fort det går? Och om ni nu hänger upp er
på en enskild intressents tolkning av EU-reglerna,
tycker ni inte då att detta borde vara ett lämpligt till-
fälle att få klarlagt om den av er ofta omhuldade su-
bisidiaritetsprincipen har något värde genom att låta
driva denna fråga inom ramen för EU?
Fru talman! Låt mig till sist notera att det till det
förslag som nu föreligger, och som i hög grad över-
ensstämmer med de principer som Centern framfört,
inte finns något samlat alternativ.
Det gemensamma avslagsyrkandet på utskottets
hemställan som framförs av Moderaterna, Folkpartiet
och Kristdemokraterna är grundat på tre helt olika
uppfattningar om hur en ny tandvårdsförsäkring skall
se ut.
Moderaterna vill för sin del ha en försäkring som
innebär en subventionering med 60 % för tandvårds-
kostnader över 3 000 kr. De vill dessutom att anslaget
till tandvården skall vara mindre.
Folkpartiet liberalerna har på ett par punkter när
samma förslag som regeringen vad gäller upplägg-
ningen av tandvårdsförsäkringen men också samma
invändningar som vi från Centerpartiet har i konkur-
rensfrågan.
Kristdemokraterna, och för den delen även Miljö-
partiet, förordar att tandvårdsförsäkringen inlemmas i
den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystemet,
vilket skulle innebära en kostnadsökning på flera
miljarder kronor. Några sådana ökade kostnader har
man inte lyckats få utrymme för i sina budgetförslag.
Man stannar därför för att föreslå en utredning med
den inriktningen.
Kontentan av detta, fru talman, är ändå trots allt
att det enda samlade och något så när sammanhållna
förslag som finns när det gäller tandvårdsförsäkringen
är det som har lagts fram. Vi är för vår del ganska
nöjda med detta, och huvuddelen av betänkandet
tilltalar oss. Men när det gäller konkurrensfrågorna
anser vi dessvärre att förslaget är otillräckligt. Det är
därför vår förhoppning att det skall vara möjligt att
återkomma senare till denna punkt för att få konkur-
rensneutraliteten utvecklad fullt ut. Det skulle göra
bra nytta, och det skulle innebära större förutsättning-
ar för det som vi eftersträvar, nämligen en bra tand-
vård i hela landet.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
reservation 8, men jag står givetvis bakom även re-
servation 9. I övrigt yrkar jag bifall till hemställan i
betänkandet.