Herr talman! Agneta Lundberg sade att kunskaps-
lyftet skall ha en annan prägel, spela en ny roll och
vara motiverande. Är det då acceptabelt att kommu-
nerna annonserar efter staber av administrativa chefer,
rektorer och biträdande rektorer utifrån motiveringen
att man skall börja med kunskapslyftet? Det är ju
inget nytt. Det är precis det gamla vanliga.
Agneta Lundberg kan naturligtvis inte yttra sig om
Göteborg, men vi hade med det exemplet i vår mo-
tion. I Göteborg räckte medlen till 3 000 platser, men
de räckte inte till nytänkandet och framtidsbygget då
kvinnorna gick i spetsen för en ny pedagogik som
tidigare hade finansierats via EU. Man hänvisade till
att regeringen hade angivit normer som gjorde att
detta projekt inte kunde ingå i kunskapslyftet.
Sedan har jag en fråga som kanske är mer till för
Ylva Johansson att fundera på. Hur skall man finansi-
era övergången? Ersättningen är ju 80 % av a-kassan
under första året. År två får man företräde till svuxa
som utgör 65 % av a-kassan. Hur tror ni att de kvin-
nor som har försörjningsansvar för barn och som vi
vet ingår i kunskapslyftet skall kunna överleva? Jag
tror att Agneta Lundberg har rätt i att de gärna vill gå
vidare och slippa småkurser och slippa att bli skick-
ade hit och dit. De vill göra någonting redigt. Men hur
skall de kunna finansiera detta?
Statens skola för vuxna i Härnösand och i Norr-
köping finns över huvud taget inte med i diskussio-
nen, och det är jag väl skyldig till själv. Men på vilket
sätt kan även den skolans erfarenheter utnyttjas för
kunskapslyftet och annan vuxenutbildning? Statens
skola för vuxna har funnits länge och har en väl ut-
vecklad både pedagogisk och metodisk erfarenhet.