Herr talman! Jag vill först ta upp en sak som Len-
nart Fremling tog upp i sitt anförande, och som jag
inte hann med tidigare.
Han tog som exempel upp bullerfrågorna, och
menade att den försenade hanteringen av propositio-
nen gjorde att man aldrig fick någon sakbehandling av
de frågorna under den här mandatperioden. Jag menar
att det inte är sant. Om Lennart Fremling läser på s.
24 ser han att det tydligt står följande: "Under senare
år har utskottet haft anledning att vid ett flertal tillfäl-
len ta ställning till frågan om buller. Senast hösten
1997 - - - redogjorde utskottet utförligt för riksda-
gens ställningstaganden i frågan och om det arbete på
området som pågår inom Regeringskansliet." Frågan
har behandlats flera gånger.
Vi ser givetvis alla fram mot en miljöproposition
som tar upp mål och riktlinjer för miljöarbetet. Det
gör jag också. Jag tycker möjligen att ni förstorar det
faktum att den har blivit försenad. Jag förstår också
att ni hade velat debattera den här i dag. Det hade jag
också velat göra.
Lennart Fremling tar upp frågan om koldioxid.
Det är en kär fråga som alla vill ha svar på. Jag kan
inte ge ett helt genomarbetat svar. Det är självfallet
inte regeringens eller vår riksdagsgrupps uppfattning
att vi skall utnyttja de fyra procenten, bara det är
möjligt att låta bli. Det som EU har bundit sig för i
Kyoto gäller. Om jag har förstått saken rätt kommer
man under förhandlingar framöver att diskutera hur
utrymmet skall fördelas i EU och återkomma i en
konferens som jag har för mig är förlagd till USA.
Om det sker någon gång under hösten 1998 eller
början av 1999 minns jag faktiskt inte riktigt.